Kategoriarkiv: Uncategorized

Elevexempel från fältstudien i geografi och en riktigt bra artikel om PISA och den svenska skolan

I förra inlägget skrev jag om vår fältstudie i geografi. Här kommer också ett elevexempel som visar hur det blev. Presentationen publiceras med tillstånd från elevgrupper så klart. Här är den som pdf. Geografi

Dessutom måste jag tipsa om Jenny Maria Nilssons artikel i dagens Svd för alla oss som älskar PISA och vet att provet är ett viktigt redskap för att mäta kvaliteten på svensk undervisning. Analysen är så välgjord och underbyggd så man blir alldeles lycklig, försök hinna med den trots betygsättartiderna.  Läs artikeln här.

Mera Kahoot

Kolla in Mias senaste Kahoot i biologi år 8. Den heter Människokroppen Vad minns du. Sök på titeln så hittar du det. Några andra exempel från skolan är Kalles Värme, fysik år 7. Anna Lotta är också på G i geografi år 8. Hennes första alster heter kort och gott Basnäringar och jag tror att det är eleverna som har gjort frågorna.

Min första Kahoot är också klar och testad i en klass. Du hittar den om du söker på Världsdelar och gradnätet. Den kräver dock en kartbok och du måste vara beredd att bläddra i turbofart. Jesper, eleven från förra inlägget, som lär sig så bra med Kahoot blev lite besviken över allt bläddrande så han gjorde ett eget Kahoot, mera lagom svårt. Och efter att ha jämfört med en massa andra quiz om världsdelarna kan jag säga att det hållerriktigt bra. Jespers Kahoot hittar du om du söker på Geografy årskurs 7.

Tipsa mig gärna om fler bra quiz. Det finns en uppsjö av olika test. Men de är så många inom samma ämnesområde, att det tar en evighet att hitta sådana som håller den kvalitet som vi vill ha på våra Kahooter.

Kahoot – ett roligt spel för lärande

”Det blir mycket roligare att lära sig med Kahoot” Eftersom det blir till en tävling blir alla mycket mer fokuserade och gör sitt bästa” (Frida år 7)

”Man lär sig väldigt mycket eftersom man kommer ihåg svaren” (Jesper år 7)

KahootDetta är några elevröster ur en miniundersökning som jag gjorde i min handledningsgrupp om Kahoot ett digitalt frågespel. I Kahoot spelar och tävlar eleverna mot var-andra i flervals-quiz. Det går på tid och eleverna får poäng som visar sig på en topplista (bara de fem översta så ingen blir utpekad som sist).

Det är lätt att konstruera testen. Skaffa ett login och skapa ditt första test här. Spelet får en kod som eleverna skriver in här, sedan är det bara att spela.

Testen kan återanvändas av andra på skolan om du gör dem publika och taggar dem enligt följande: hld, Sollentuna, ämne, årskurs och lärarsignatur.

Till oss kom Kahoot med  Anita som hörde talas om det via dottern och hennes skola i Uppsala. Läxförhören i franska blev bra mycket roligare tyckte både hon och eleverna. Nu använder i princip alla lärare i år 8 verktyget. Många av oss som jobbar i 7:ans och 9:ans arbetslag sedan hittat det efter tips från elever och kollegorna i Eken.

Arbetslag Ekens bästa Kahoot-tips
”Jag använder det på alla möjliga vis. Både eleverna och jag tycker att det är jättekul.”
”Jag använder det som start på ett arbetsområde  för att kolla av elevernas kunskaper.Sedan kan man köra samma Kahoot och kolla av elevernas kunskaper efter ett arbetsområde.”
”Det är jättebra som träning inför ett provtillfälle.”
”Man kan välja diskussion istället för quiz och ge eleverna möjlighet att resonera tillsammans kring en analysfråga.”
”Eleverna kan själva göra en kahoot på ett arbetsområde. Det blir ofta väldigt bra då de tänker ur ett elevperspektiv.”
Behöver skolan verkligen fler test?
Just nu sitter våra 9:or och skriver NP i fysik och många lärare och elever  tycker nog att vi har tillräckligt med test och prov i skolan. Men det är skillnad på prov för bedömning och tester för lärande. Forskaren Veit Kubik visar i avhandlingen Effects of testing and endactment on memory att  test är effektivt och bra för inlärning.

Ett av Kubiks viktigaste resultat är att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid.

Ett annat viktigt resultat är test gör lärandet effektivare. Man kan identifiera kunskapsluckor och satsa på att lära sig ord man inte har kommit ihåg till nästa testtillfälle. tet skapar en kunskap om den egna inlärningen och kan leda till förbättrad inlärning. Veit Kubik menar också att testning är lika kraftfullt och gynnsamt för alla, oavsett förkunskaper, intelligens eller arbetsminne. Jesper i 7:an hade alltså rätt, man kommer faktiskt ihåg svaren bättre. 🙂

Våra elever tipsar om Screencastify

Elever i år 7 spelar in muntliga presentationer på engelskan. Det finns lite olika sätt att spara och dela dem med läraren. Man kan t.ex. helt enkelt ladda upp dem på YouTube. Men en elev i år 7 tipsar också om en  app till cromebooks. screencastify tillåter att du filmar dig själv på datorn i 10 minuter. Filmerna sparas sedan automatiskt i en mapp på din drive.

Kolla in de här elevernas samtal om Nya Zeeland. Anna Leijongaard tänker spara det och visa upp som elevexempel och bedömningsunderlag nästa år.

Här kommer också en instruktionsvideo till screencastify

Programmering och makerkultur i skolan

Det har blivit väldigt populärt att använda programmering som pedagogiskt verktyg i skolan under senare tid. Det var ett stort tema på BETT och flera av skolans lärare är nu på väg till MakerDays i Göteborg den 3 – 4 mars. Jag har sammanställt några användbara länkar för skolans geek-girls och andra som vill orientera sig i ämnet. Min huvudkälla är Stiftelsen för Internetinfrastruktur och Webbstjärnan som driver mängder av olika projekt på temat Internet i skolan.

Workshops i programmering för lärare och pedagoger arrangeras av Webbstjärnan runt om i Sverige. De vänder sig främst till lärare i år 1 – 6 som vill använda Scratch i sin undervisning.

Du kan också lära dig använda Scratch tillsammans med dina elever hemma, genom att gå Webbstjärnans olika webbkurser i programmering. Kolla in dem här.

Internetguiden Barnhack är skriven av Anders Thoresson och utgiven av .SE. Här får du grundläggande kunskaper om programmeringsspråket Scratch. Läs guiden här. Till guiden finns också ett kursmaterial med utförliga steg-för-steg instruktioner skrivet av Måns Jonasson.

Vi programmerar är en klassblogg som drivs av Sjöstadsskolan i Stockholm. Mellanstadieelever jobbar med att hitta kopplingar mellan förmågan till problemlösning i matematik och programmering.

Karin Nygårds, en av eldsjälarna berättar om sitt arbete i en film från PedagogStockholm.

Teacherhack vill motivera programmering på schemat genom att hacka läroplanen.

Måns Jonasson på stiftelsen på Internetinfrastruktur håller barnhack. Kurserna blir alltid fullbokade av pojkar på 10 minuter, men Måns väntar tills hälften av deltagarna är flickor.
Att få flickorna lika intresserade och och engagerade som pojkarna kommer att bli en utmaning för skolan.

Internetfondens stipendium för att utveckla öppna lärresurser hade också fokus på programmering i år. 3 av 4 stipendiater hade det temat. (den 4:e tjatar på med sina bloggar som vanligt. Hur det går, återkommer jag till en annan gång)

Lisa Sällvin vill med projektet, Minecraft med koppling till läroplanen, utveckla redskap för att använda Minecraft i undervisningen. Hennes blogg heter KidsHack

Erik Malmsköld skapar, i projektet Webbtrappan,  en serie filmer om webbdesign och kodning. Hans Webbplats heter Webbkoda. Exempel på undervisningsvideor finns här.

Mikael Tylmad har gjort en serie filmer som stöd till gymnasiekursen Programmering 1

Förhoppningsvis kommer ett gäng på skolans lågstadium igång med programmering redan i vår. Återkom och berätta hur det går.

 

 

Greger visar vägen i geografi

Det nya numret av tidningen Alfa 2015/1 har temat Geografi på fältet. Lena Molin, lektor i geografididaktik menar att geografi i högsta grad är ett, att göra ämne. Teoretiska kunskaper måste testas i verkligeheten utanför klassrummet. Fältstudier är också obligatoriska enligt läroplanen. Men många lärare hoppar ändå över momentet. Som stöd och inspiration har tidningen därför intervjuat några lärare. De visar att det inte behöver vara så svårt och krångligt och att det verkligen höjer kvaliteten på undervisningen.

GregerVår kollega Greger Ravik är en av de medverkande lärarna. Han berattar om hur han låter eleverna på mellanstadiet kartera skolgården. Eleverna tränar skalor och geografiska begrepp. Greger uppmärksammas så klart eftersom han nyligen fick Svenska sällskapet för antropologi och geografis lärarpris. Läs juryns motivering här. Inte illa!! Grattis Greger!

Ett annat exempel i tidningen kommer från Vibyskolan här i Sollentuna. Eleverna  i år 7 trafikbelastningen på vägarna runt skolan. Läraren Roger Mideklev låter eleverna samla in och analysera data ur olika perspektiv. Eleverna får resonera om samhällsplanering utifrån ett autentiskt problem som har engagerat lokalsamhället under lång tid. I ytterligare ett exempel får Sami Aidis gymnasieelever  åka spårvagn från Bergsjön till Saltholmen iGöteborg. De studerar hur segregationens rumsliga mekanismer speglas i bebyggelsen.

Alfa är verkligen läsvärd med många intressanta artiklar om svenska, SO -ämnena och språk.Det är extraroligt att många forskarutbildade lärare får komma till tals.Läs, läs.