Kategoriarkiv: Uncategorized

Att läsa på skärm – finns det forskning på det?

Å lese på skjerm gir mer hjernestress enn om samme tekst formidles på papir. Klikking og rulling stjeler oppmerksomheten. Muligheten for at teknologien svikter, skaper usikkerhet. Skriver Anne Mangen vid universitetet i Stavanger i en nyligen publicerad artikel.

Först kom datorerna till skolan och nu kommer innehållet. Läromedelsbolagen introducerar digitala läroböcker på bred front. Här på skolan används t.ex. digitala matteböcker. Mattelärarna verkar överlag positiva, men skolans SO-lärare valde bort den digitala boken och återgick till pappersbok efter att ha kört digitalt i en årskurs. Det finns också en oro. Den digitala läsningen är svårare att hantera. Eleverna måste lära sig hitta i böckerna på ett nytt sätt. Bara en sådan enkel sak som att hitta matteboken på datorn, klarar alla det? Eller händer det som inte får ske att de svagaste får ännu svårare att hänga med. Vad säger forskningen?

Vissa forskare menar att elever som läser digitalt får tillgång till mer information vilket i sin tur innebär att deras kommunikativa repertoar ökar. Men å andra sidan bli läsningen mer komplex. Det är svårare att orientera sig i text på en skärm och alla visuella intryck kan störa. Men en fördel är att interaktiviteten gör att man kan styra sin läsning. Vi som jobbar i grundskolan måste dock hela tiden förhålla oss till det faktum att elever både lär sig läsa och skriva samtidigt som de använder skriftspråket som ett verktyg för lärande. Om skärmen i sig innebär ett mer komplext läsande måste vi lärare ha kunskap om hur vi ska lära ut förmågan till skärmläsning. särskilt när man misstänker att särskilt människor med läs- och skrivsvårigheter kan ha svårt med läsning på skärm.

Anne Mangen har genomfört flera studier på hur våra hjärnor reagerar på att läsa och skriva på dator.  Den nya orientering som läsning på skärm innebär medför att läsaren förlorar helheten och delar av den fysiska aktivitet som en bok ger. Bokens fysiska egenskaper ger en annan ro. Att bläddra istället för att scrolla, att vi kan ta på sidorna påverkar vår förmåga till inlevelse och uppmärksamhet.

Anne Mangen menar att vi ännu vet för lite om hur digitala läromedel påverkar barns lärande. Visserligen ger digitala medier oss stora möjligheter till en dynamisk och rörlig läsning. Men lärande kräver tid och mental ansträngning och det stödjer inte av ett digitalt lärande. Samtidigt vill inte Anne helt avvara digitala läromedel men hon menar att det behövs en kritisk reflektion kring användandet.

 

 

Annonser

Elevexempel från fältstudien i geografi och en riktigt bra artikel om PISA och den svenska skolan

I förra inlägget skrev jag om vår fältstudie i geografi. Här kommer också ett elevexempel som visar hur det blev. Presentationen publiceras med tillstånd från elevgrupper så klart. Här är den som pdf. Geografi

Dessutom måste jag tipsa om Jenny Maria Nilssons artikel i dagens Svd för alla oss som älskar PISA och vet att provet är ett viktigt redskap för att mäta kvaliteten på svensk undervisning. Analysen är så välgjord och underbyggd så man blir alldeles lycklig, försök hinna med den trots betygsättartiderna.  Läs artikeln här.

Mera Kahoot

Kolla in Mias senaste Kahoot i biologi år 8. Den heter Människokroppen Vad minns du. Sök på titeln så hittar du det. Några andra exempel från skolan är Kalles Värme, fysik år 7. Anna Lotta är också på G i geografi år 8. Hennes första alster heter kort och gott Basnäringar och jag tror att det är eleverna som har gjort frågorna.

Min första Kahoot är också klar och testad i en klass. Du hittar den om du söker på Världsdelar och gradnätet. Den kräver dock en kartbok och du måste vara beredd att bläddra i turbofart. Jesper, eleven från förra inlägget, som lär sig så bra med Kahoot blev lite besviken över allt bläddrande så han gjorde ett eget Kahoot, mera lagom svårt. Och efter att ha jämfört med en massa andra quiz om världsdelarna kan jag säga att det hållerriktigt bra. Jespers Kahoot hittar du om du söker på Geografy årskurs 7.

Tipsa mig gärna om fler bra quiz. Det finns en uppsjö av olika test. Men de är så många inom samma ämnesområde, att det tar en evighet att hitta sådana som håller den kvalitet som vi vill ha på våra Kahooter.

Kahoot – ett roligt spel för lärande

”Det blir mycket roligare att lära sig med Kahoot” Eftersom det blir till en tävling blir alla mycket mer fokuserade och gör sitt bästa” (Frida år 7)

”Man lär sig väldigt mycket eftersom man kommer ihåg svaren” (Jesper år 7)

KahootDetta är några elevröster ur en miniundersökning som jag gjorde i min handledningsgrupp om Kahoot ett digitalt frågespel. I Kahoot spelar och tävlar eleverna mot var-andra i flervals-quiz. Det går på tid och eleverna får poäng som visar sig på en topplista (bara de fem översta så ingen blir utpekad som sist).

Det är lätt att konstruera testen. Skaffa ett login och skapa ditt första test här. Spelet får en kod som eleverna skriver in här, sedan är det bara att spela.

Testen kan återanvändas av andra på skolan om du gör dem publika och taggar dem enligt följande: hld, Sollentuna, ämne, årskurs och lärarsignatur.

Till oss kom Kahoot med  Anita som hörde talas om det via dottern och hennes skola i Uppsala. Läxförhören i franska blev bra mycket roligare tyckte både hon och eleverna. Nu använder i princip alla lärare i år 8 verktyget. Många av oss som jobbar i 7:ans och 9:ans arbetslag sedan hittat det efter tips från elever och kollegorna i Eken.

Arbetslag Ekens bästa Kahoot-tips
”Jag använder det på alla möjliga vis. Både eleverna och jag tycker att det är jättekul.”
”Jag använder det som start på ett arbetsområde  för att kolla av elevernas kunskaper.Sedan kan man köra samma Kahoot och kolla av elevernas kunskaper efter ett arbetsområde.”
”Det är jättebra som träning inför ett provtillfälle.”
”Man kan välja diskussion istället för quiz och ge eleverna möjlighet att resonera tillsammans kring en analysfråga.”
”Eleverna kan själva göra en kahoot på ett arbetsområde. Det blir ofta väldigt bra då de tänker ur ett elevperspektiv.”
Behöver skolan verkligen fler test?
Just nu sitter våra 9:or och skriver NP i fysik och många lärare och elever  tycker nog att vi har tillräckligt med test och prov i skolan. Men det är skillnad på prov för bedömning och tester för lärande. Forskaren Veit Kubik visar i avhandlingen Effects of testing and endactment on memory att  test är effektivt och bra för inlärning.

Ett av Kubiks viktigaste resultat är att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid.

Ett annat viktigt resultat är test gör lärandet effektivare. Man kan identifiera kunskapsluckor och satsa på att lära sig ord man inte har kommit ihåg till nästa testtillfälle. tet skapar en kunskap om den egna inlärningen och kan leda till förbättrad inlärning. Veit Kubik menar också att testning är lika kraftfullt och gynnsamt för alla, oavsett förkunskaper, intelligens eller arbetsminne. Jesper i 7:an hade alltså rätt, man kommer faktiskt ihåg svaren bättre. 🙂

Våra elever tipsar om Screencastify

Elever i år 7 spelar in muntliga presentationer på engelskan. Det finns lite olika sätt att spara och dela dem med läraren. Man kan t.ex. helt enkelt ladda upp dem på YouTube. Men en elev i år 7 tipsar också om en  app till cromebooks. screencastify tillåter att du filmar dig själv på datorn i 10 minuter. Filmerna sparas sedan automatiskt i en mapp på din drive.

Kolla in de här elevernas samtal om Nya Zeeland. Anna Leijongaard tänker spara det och visa upp som elevexempel och bedömningsunderlag nästa år.

Här kommer också en instruktionsvideo till screencastify

Programmering och makerkultur i skolan

Det har blivit väldigt populärt att använda programmering som pedagogiskt verktyg i skolan under senare tid. Det var ett stort tema på BETT och flera av skolans lärare är nu på väg till MakerDays i Göteborg den 3 – 4 mars. Jag har sammanställt några användbara länkar för skolans geek-girls och andra som vill orientera sig i ämnet. Min huvudkälla är Stiftelsen för Internetinfrastruktur och Webbstjärnan som driver mängder av olika projekt på temat Internet i skolan.

Workshops i programmering för lärare och pedagoger arrangeras av Webbstjärnan runt om i Sverige. De vänder sig främst till lärare i år 1 – 6 som vill använda Scratch i sin undervisning.

Du kan också lära dig använda Scratch tillsammans med dina elever hemma, genom att gå Webbstjärnans olika webbkurser i programmering. Kolla in dem här.

Internetguiden Barnhack är skriven av Anders Thoresson och utgiven av .SE. Här får du grundläggande kunskaper om programmeringsspråket Scratch. Läs guiden här. Till guiden finns också ett kursmaterial med utförliga steg-för-steg instruktioner skrivet av Måns Jonasson.

Vi programmerar är en klassblogg som drivs av Sjöstadsskolan i Stockholm. Mellanstadieelever jobbar med att hitta kopplingar mellan förmågan till problemlösning i matematik och programmering.

Karin Nygårds, en av eldsjälarna berättar om sitt arbete i en film från PedagogStockholm.

Teacherhack vill motivera programmering på schemat genom att hacka läroplanen.

Måns Jonasson på stiftelsen på Internetinfrastruktur håller barnhack. Kurserna blir alltid fullbokade av pojkar på 10 minuter, men Måns väntar tills hälften av deltagarna är flickor.
Att få flickorna lika intresserade och och engagerade som pojkarna kommer att bli en utmaning för skolan.

Internetfondens stipendium för att utveckla öppna lärresurser hade också fokus på programmering i år. 3 av 4 stipendiater hade det temat. (den 4:e tjatar på med sina bloggar som vanligt. Hur det går, återkommer jag till en annan gång)

Lisa Sällvin vill med projektet, Minecraft med koppling till läroplanen, utveckla redskap för att använda Minecraft i undervisningen. Hennes blogg heter KidsHack

Erik Malmsköld skapar, i projektet Webbtrappan,  en serie filmer om webbdesign och kodning. Hans Webbplats heter Webbkoda. Exempel på undervisningsvideor finns här.

Mikael Tylmad har gjort en serie filmer som stöd till gymnasiekursen Programmering 1

Förhoppningsvis kommer ett gäng på skolans lågstadium igång med programmering redan i vår. Återkom och berätta hur det går.