Kategoriarkiv: SO

Spännande Minecraft-lektioner på gång i 3B!

Under v. 43 kommer eleverna i 3B att genomföra ett projekt inspirerat av medborgardialogen kring Höga hus i Sollentuna i våras.
Eleverna kommer att få välja placering på sitt hus, göra ritningar och sedan bygga upp sina hus i Minecraft och göra en film om sitt projekt. Ordförande för byggnadsnämnden i Sollentuna har även bjudit in eleverna till kommunhuset för att få presentera sina förslag!
Kaisa och Cissi dokumenterar och lägger ut mer på bloggen. Vill man är man även välkommen att besöka klassrummet under arbetets gång på följande tider:
Tisdag 20/10 09:40-11:00 & 12:00-13:40
Onsdag 21/10 09:40-11:00
Torsdag 22/10 12:00-13:40
Vi är i det andra klassrummet i L1 när du har S-huset i ryggen!
Välkomna!
För mer information om Höga hus – projektet i Sollentuna: http://www.hogahus.se

Brittiska läromedel en genväg till elevers tänkande i historia

I fredags fick vi ta del av ett par inspirerande föreläsningar i barn- och utbildningsnämndens regi.  Ann S Pihlgren pratade om vikten av att att utveckla elevers tänkande med hjälp av stödstrukturer. Detta sammanfattar fint vad den didaktiska diskussionen i den engelsktalande världen har handlat om de senaste 15 åren. Men Ann höll sig på en väldigt generell nivå och för att ta nästa steg och göra undervisning av teorierna, krävs att vi grottar ner oss i våra ämnens didaktik. 

I anglosaxiskt historiedidaktisk forskning dominerar teorin om Historiskt tänkande. Eleven ska utveckla förmågan att tänka som en historiker. Hen ska lämna lämna sitt vardagsspråk och skolas in i ett nytt ämnesspecifikt språk som betyder att eleven kan hantera olika ämnesspecifika tankebegrepp (second order concepts). Dessa fungerar som ett slags stödstrukturer för tänkandet. Exempel på sådana tankebegrepp är Historisk betydelse som handlar om att lära eleven att all historieskrivning alltid innebär ett urval. Kontinuitet och förändring fokuserar på vad som blir detsamma och vad som förändras över tid. Granskning av historiska källor är nödvändigt att träna för att förstå hur kunskap om det förflutna skapas. Historisk empati är kanske det mest spännande begreppet. Det handlar om att förstå historiska aktörers handlingar och motiv.  Det är för övrigt inte svårt att se speglingar av detta i den svenska kursplanen och alla ni som slet med att rätta nationella provet i historia, ni vet ju precis vad detta handlar om…

Hur blir du skolans ämnesdidaktiska spjutspets?

Ett tips är att försöka hitta BRITTISKA LÄROMEDEL som har ordet THINK plus ditt ämne i titeln, chansa och köp ett ex. I resten av världen har läromedel en helt annan ställning än här i Sverige. I både England och USA medverkar exempelvis nästan alltid ämnesdidaktiska experter från akademin som medförfattare. Och de gör ofta fantastiska läroböcker!

I de läromedel som jag har köpt efter att ha googlat på Think, History, Textbook har jag hittat mängder att roliga och utmanande undervisningsupplägg som just handlar om att utveckla elevers tänkande med hjälp av olika språkutvecklande stödstrukturer. I historia finns det också ofta en koppling till olika webbplatser fullproppade med källor och annat roligt material. Det skriver jag mer om på min egen blogg. Förhoppningsvis gäller detta fler ämnen.

Leta i också praktiknära lic-avhandlingar från våra ämnesdidaktiska forskarskolor

Steg två för er som kanske vill utveckla er kompetens i ämneslaget är att luska reda på ert ämnes främsta didaktiker. Fokusera på de engelsktalande länderna och börja leta i alla de lic-avhandlingar som har skrivits inom ramen för våra nationella didaktiska forskarskolor. Den vägen kan ni hitta praktiknära artiklar av god kvalitet som passar utmärkt som underlag för diskussioner i ämneslaget. Skolporten är en bra webbplats att leta på.

Till sist några läroboks- och litteraturtips till historielärare

Think through History är en serie läroböcker som omfattar hela grundskolan. Upplägget utgår från öppna undersökande frågor som t.ex. Why were so many people on the move between 1750 0ch 1900? eller Why have such different stories been told about the storming of the Bastille? eller Why is it so important to remember the Holocaust? Varje kapitel omfattar sedan olika undervisningsupplägg med stödstrukturer för källkritik eller hjälp att skriva resonerande textet bit för bit. Serien har flera författare men James Byron, Christine Counsell och Michael Riley återkommer i alla böckerna. Christine undervisar på lärarhögskolan i Cambridge och var en av mina många fantastiska lärare på Forskarskolan Historiska Medier. Hon visade oss flera elevtexter skrivna av 11-åriga elever som fick mina kollegor på gymnasiet att börja fundera på vad de höll på med i sin undervisning egentligen.

En annan serie heter Think History. Den har ett liknande upplägg. I deras volym om tidigmoderna tiden hittade jag t.ex. ett fantastiskt upplägg kring segregationen i USA som jag tänker göra blogg av med mina 8:or. Många av texterna ur den tidiga historien är så pass lättlästa att våra högstadieelever skulle klara dem på orginalspråk eftersom de brittiska barnen börjar skolan tidigare.

Teorin Historical Thinking är jättekul

och varken svår eller särskilt jobbig att sätta sig in i. Här listar jag mina tre favoritböcker som jag lätt kan ägna all min förtroendetid till att läsa om och om igen. En sammanfattning av teorin finns också i min avhandling Högstadieungdomar skriver historia på bloggen.

Sam Winreburg. Teaching History and other Unnatural Acts. 2001. Den här boken vinner alla tävlingar om bästa titel. Sam är professor i Stanford och en riktig nestor i sammanghanget. I titeln lyckas han sammanfatta vad historieundervisning handlar om. Våra elever ska lämna vardagsspråket och erövra ett abstrakt vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Stéphane Lévesque. Educating Students for the Twenty-First Century 2008. Stéphane är en kanadensisk historiedidaktiker som har fått ett enormt genomslag. I den här boken reder han ut de olika tankebegreppen som jag nämner ovan och förklarar hur de kan användas i undervisningen.

Peter Seixas och Tom Morton. The Big Six historical thinking concepts. 2012. Ni känner väl igen tänket kring ett utvalt antal förmågor som ska utvecklas, men i Peter Seixas variant är tänket så otroligt mycket bättre och genomtänkt än i den bleka allmändidaktiska variant som brukas presenteras som the Big Five i Sverige. Peter går igenom begreppen precis som Stéphane, men han har tänkt lite längre och har också under hela sin karriär varit öppen mot den dansk/tyska teoribildningen om historiemedvetandet. Ett begrepp som ju är väldigt framskridet i vår kursplan. Peter undviker begreppet Historisk Empati och talar i stället om Historiska Perspektiv och den Etiska Dimensionen. Den senare närmar sig diskussionen om ett moraliskt historiebruk, jätteintressant. Peter är också kanadensare och i kanada finns dessutom fina webbplatser där dessa och många fler forskare och lärare utvecklar sitt tänkande och undervisning. Then/Hier är ett exempel

 

Fältstudie i geografi

I höstas gratulerade vi Greger Ravik till ett fint stipendium i geografi. I samma veva skrev också LF-tidningen Alfa en artikel om att de nya kursplanerna i geografi faktiskt kräver fältstudier. I artikeln medverkade bl.a. Greger med en uppgift där hand mellanstadieelever fick kartera skolgården.

På högstadiet har vi på Marie Olssons initiativ också tagit oss i kragen och satt ihop en ambitiös fältuppgift för våra 9:or.

Just nu redovisas uppgiften av klasserna och Marie är väldigt positiv. Arbetet har fungerar fint. Eleverna, som har tillbringat större delen av sin tid i aulan med olika nationella prov under senaste tiden, har verkligen uppskattat att få komma ut  i naturen och göra något annat.

Hela den pedagogiska planeringen med syfte och betygsmatris hittar du som pdf här PP Geografi Fältstudie med digitala verktyg Och här kommer också själva uppgiften med lektionsplanering.

Fältstudie med digitala verktyg
Genom digitala verktyg ska du identifiera var i Sollentuna kommun det kan vara lämpligt att bygga nya bostäder. Du kommer jobba i grupp med fyra till fem andra elever i din klass.

  1. Hur ser ett område ut där det är lämpligt att bygga nya bostäder? Använd din tidigare kunskap om kommunen och olika geografiska aspekter. (Natur- och kulturlandskapet).
  2. Hitta din plats med digitala verktyg. https://www.google.se/maps/place/Sollentuna/@59.4456824,17
    .9207597,12z/data=!3m1!4b1!4m2!3m1!1s0x465f98cd789e64b9:0x400fef341e48c60
  3. Undersök och dokumentera din plats med foton, skisser, koordinater, etc.
    1. Hur används din plats idag?
    2. Beskriv din plats. (Naturgeografiskt, kulturgeografiskt, etc)
    3. Hur ligger din plats i förhållande till olika lokaliseringsfaktorer? (t.ex. service, kommunikationer, skolor)
  4. Analysera hur lämplig din plats är för bebyggelse.
  5. Kontrollera med befintlig information och eventuella detaljplaner i kommunen. http://www.sollentuna.se/Sollentuna-kommun/
    Bygga-bo–miljo/Stadsplanering-och-byggprojekt/
  6. Sammanställ en presentation i Google Drive och redovisa resultatet muntligt.

 Lektionsplanering
Lektion 1 och 2:
Mål:

  • Hitta ett antal relevanta lokaliseringsfaktorer och välja område
  • Genomgång av uppgiften, geografisk data, kommunal planprocess och lokaliseringsfaktorer.

Lektion 3-4:
Fältstudie.

Lektion 5:
Analys av din insamlade data.
Studera kommunal information.

Lektion 6:
Förbered redovisning.
Ev. Komplettera fältstudien på plats.

Lektion 7:
Förbered redovisning.

Lektion 8:
Redovisning.

Lektion 9:
Redovisning.

Webbstjärnan 2015 på hld

Skoltävlingen Webbstjärnan, som utser Sveriges bästa webbplatser, är inne på upploppet. Den spännande gallringsprocessen pågår fram till mitten av april och sedan följer final och prisutdelning. Helenlundsskolan har haft tävlingsbidrag varje år sedan 2010 och det är alltid spännande att se hur det går.

I år representeras skolan av flera fina bidrag från högstadiet. I år 7 tävlar litteraturbloggarna: Annikas kometer, Annikas stjärnorBumbibjörnarna, och Gullungarna. Dessutom tävlar 7C och 7B med bloggen, Historien skrivs nu!, där eleverna resonerar om vad framtidens historia kommer att innehålla.

År 9 har representeras av tre litteraturbloggar dels, Annikas demoner och Annikas änglar och dels Carinas änglar, en fin bokblogg som utgår från Romanen No och jag av Delphine de Vigan. som handlar om en ung uteliggare i Paris. Carina låter eleverna tolka och koppla möta Karin Boyes diktning till No och jag.

Har vi någon chans då? Nja, både Annika och jag toppar visserligen våra tävlingsbidrag med elevfilmer nu på slutet, men konkurrensen är mördande i genren klassbloggar i ämnet svenska. Carinas bidrag ryker dessvärre om hon inte kompletterar sin omsida nu på en gång :).

Digitala läresurser ger ett globalt klassrum

Ulf Jämterud har under flera år föreläst om olika digitala verktyg inom SO-ämnena. Han utgår alltid från öppna lärresurser på Internet. När jag hörde honom här i kommunen 2009 visade han hur man enkelt kan göra olika virtuella studiebesök med hjälp av   webbkameror från olika delar av världen. Det var faktiskt speciellt att sitta i klassrummet med 8b och uppleva när solen gick ned över Kaban under Ramadan.

Nu har jag hört Ulf igen på en IT-dag i Skellefteå. Då var temat det globala och digitala klassrummet och här kommer några av Ulfs tips särskilt till lärare i samhällskunskap och geografi.

Mycket kartprogram blev det förstås. I 360 cities kan man exempelvis zooma in och åka runt i olika städer. Så här ser Drottningsholms slott ut.

Globalis från FN-förbundet är är en interaktiv atlas med mängder av fakta om världen på svenska. Här finns korta översikter över världens länder, statistik som går att sammanställa på olika vis och världskartor med både natur- och kulturgeografisk information med mera. Ett eldorado för alla oss som älskar kartor och lägesbunden information. Google earth är en klassiker som blir allt mer användar- och undervisningsvänlig. Nu finns det t.ex. smarta funktioner som filtrerar information.

Eller varför inte låta eleverna lägga in sin veckopeng på Global rich list för att få lite perspektiv på tillvaron. På global footprint kan man beräkna sitt klimatavtryck.

Gapminder är en annan favorit. Hans Rosling visualiserar förändringar och visar på samband på ett otroligt pedagogiskt sätt. Hans film om den magiska tvättmaskinen är ett måste för alla som är det minsta intresserade av utveckling och globala frågor. Han avlivar också diverse myter om överpopulation och om hur världen har utvecklats de senaste 50 åren. Fattigdomen minskar och många miljoner fler barn överlever sin 5-årsdag i dag jämfört med för 50 år sedan.

Den magiska tvättmaskinen av och med Hans Rosling:

En av Abbes flippar igen

Sharing is caring är mitt favorituttryck när det gäller digitala medier. Den delakultur bland lärare som har skapats tack vare Internet är  bara, bara positiv. Den här fantastiska flippen om historiebruk har t.ex. Anna Hälinen på Gärdesskolan i Sollentuna gjort. Den är tänkt till eleverna. Men historielärare kan säkert också använda den som utgångspunkt för sin egen pedagogiska planering. Jag använder den i min forskning. Varför läsa Klas-Göran Karlsson och Peter Aronssons tjocka böcker när man kan se flippen 🙂 Och som sagt Abbe delar, som alltid, med sig av sitt arbete. Tack! Vill ni se fler Abbes flippar så finns de på YouTube

Våra fransklärare börjar flippa

Det ska bli kul att följa deras arbete i höst. Jag är säker på att fransklärare över hela landet kommer att ha glädje av Anna Lottas och Anitas filmer om de vill bli hittade…

Vi kan också utnyttja andra flippare och deras filmer. Kolla här:

En lista på flippande lärare med hänvisning till deras filmer och bloggar hittar du här.

SO-rummet har massor av filmer upplagda av lärare sök på flipped classroom