Alla inlägg av Cecilia

Läxor igen – kvalitet avgör enligt forskningen

Anna LottaLäxornas vara eller icke vara är ett ständigt återkommande ämne i Skolsverige. Här på bloggen berättade Anna Lotta Elg om hur hon såg på läxor för ett tag sedan. För Anna Lotta är läxan en självklar del av en god undervisning.

Anna Lottas beprövade erfarenhet har stöd i forskningen. Elias Dietrichson har gjort en  klargörande och bra översikt om läxor i forskningen på bloggen FLS- Föreningen Lärare i Samhällskunskap. För Sveries del betonar Elias behovet av mer forskning.

Han diskuterar också den negativa effekt som man har funnit mellan läxor och elevers resultat i lägre åldrar. Dietrichson skriver:  ”Det finns vissa saker som utmärker Sverige i de underlag som ändock finns. Svenska elever lägger jämförelsevis lite tid på läxor och läxeffekten på elevers resultat får en negativ effekt i lägre åldrar. Vi vet inte vad denna negativa effekt beror på. En trolig förklaring, utifrån den internationella forskningen och de jämförelse som finns mellan de nordiska länderna, kan vara att de svenska lärarna saknar en medvetenhet kring läxor och exempelvis inte följer upp läxorna i tillräcklig omfattning. En sannolik förklaring till detta kan vara att lärarutbildningar och huvudmän landet runt sett på läxor som något förlegat och ointressant utifrån pedagogiska idéer som negligerat kunskapsuppföljningar.” Ointresset kan alltså ha lett till att den delen av undervisningen inte har beforskats och utvecklats på lärarhögskolorna som den kanske borde ha gjort med tanke på att läxor ändå är en del av undervisningen på de flesta svenska skolor.

Det finns också förespråkare för en läxfri skola. Läraren Pernilla Alm har skrivit en bok om saken, men givietvis också fått svar på tal, exempelvis av rektorn och skolbloggaren Johan Kant. Så här tycker han. Läxfritt duger inte. Apropå Johan Kant så ordnar han ett seminarium om rättsäker bedömning den 5 september i Haninge. Per Måhl och Bo Sundblad är huvudtalare. Anmäl er och läs mer här. 

Behovet av mer forskning inom området läxor i Sverige är alltså fortsatt stort, och ett fokus på läxans kvalité från skolans beslutsfattare, kan inte nog betonas.

Annonser

Att läsa på skärm – finns det forskning på det?

Å lese på skjerm gir mer hjernestress enn om samme tekst formidles på papir. Klikking og rulling stjeler oppmerksomheten. Muligheten for at teknologien svikter, skaper usikkerhet. Skriver Anne Mangen vid universitetet i Stavanger i en nyligen publicerad artikel.

Först kom datorerna till skolan och nu kommer innehållet. Läromedelsbolagen introducerar digitala läroböcker på bred front. Här på skolan används t.ex. digitala matteböcker. Mattelärarna verkar överlag positiva, men skolans SO-lärare valde bort den digitala boken och återgick till pappersbok efter att ha kört digitalt i en årskurs. Det finns också en oro. Den digitala läsningen är svårare att hantera. Eleverna måste lära sig hitta i böckerna på ett nytt sätt. Bara en sådan enkel sak som att hitta matteboken på datorn, klarar alla det? Eller händer det som inte får ske att de svagaste får ännu svårare att hänga med. Vad säger forskningen?

Vissa forskare menar att elever som läser digitalt får tillgång till mer information vilket i sin tur innebär att deras kommunikativa repertoar ökar. Men å andra sidan bli läsningen mer komplex. Det är svårare att orientera sig i text på en skärm och alla visuella intryck kan störa. Men en fördel är att interaktiviteten gör att man kan styra sin läsning. Vi som jobbar i grundskolan måste dock hela tiden förhålla oss till det faktum att elever både lär sig läsa och skriva samtidigt som de använder skriftspråket som ett verktyg för lärande. Om skärmen i sig innebär ett mer komplext läsande måste vi lärare ha kunskap om hur vi ska lära ut förmågan till skärmläsning. särskilt när man misstänker att särskilt människor med läs- och skrivsvårigheter kan ha svårt med läsning på skärm.

Anne Mangen har genomfört flera studier på hur våra hjärnor reagerar på att läsa och skriva på dator.  Den nya orientering som läsning på skärm innebär medför att läsaren förlorar helheten och delar av den fysiska aktivitet som en bok ger. Bokens fysiska egenskaper ger en annan ro. Att bläddra istället för att scrolla, att vi kan ta på sidorna påverkar vår förmåga till inlevelse och uppmärksamhet.

Anne Mangen menar att vi ännu vet för lite om hur digitala läromedel påverkar barns lärande. Visserligen ger digitala medier oss stora möjligheter till en dynamisk och rörlig läsning. Men lärande kräver tid och mental ansträngning och det stödjer inte av ett digitalt lärande. Samtidigt vill inte Anne helt avvara digitala läromedel men hon menar att det behövs en kritisk reflektion kring användandet.

 

 

Helenelundsskolan blir övningsskola!

Övningsskola betyder att vi i nära samarbete med Stockholms universitet kommer att utveckla en spetskompetens för att utbilda lärarstudenter. I samma veva, nu på söndag medverkar jag i Lärlabbet på Kunskapskanalen kl. 16.30. Ämnet är Hur erövrar man läraryrket.  De olika medverkanden i programmet presenteras härJag har också skrivit ett inlägg på UR:s blogg som passande nog handlar om att nylegitimerade lärare ska akta sig för skolor där man förväntas erövra yrket på egen hand utan hjälp av kollegor och skolledning. Raka motsatsen till en övningsskola alltså. Hos oss kommer man både att få en god utbildning och samarbeta nära med kollegor under de första åren i yrket.

 

Guldäpplet 2015 till mig och Helenelundsskolan

pristagarnaJag vann! (kolla prisceremonin här) Det är så kul med ett sådant fantastiskt erkännande för den kompetens som jag har byggt upp genom åren. Det är dessutom roligt och viktigt att juryn valde att lyfta fram betydelsen av att jag har forskat på lärares praktik inom IT. Under året kommer jag att ta alla tillfällen att lyfta frågan om varför forskarutbildade lärare behövs i skolan.

lärarpodd
Jag och Micke Kring hade ett trevligt samtal om hjärta och motivation i LR:S lärarpodd.

Gårdagen på Skolforum var helt fantastisk. Lunch med två fackordföranden, lärarpodd med Micke Kring och ett hyllningstal från Erik Fichtelius, med överlämnat äpple från trädgården i Stureby var några höjdpunkter.

Bara det att mina medpristagare är ett sådant härligt gäng. Jenny Edvardsson ger verkligen begreppet god undervisning ett ansikte. Hon ser alla sina bygg-killar, bygger relationer, använder material som de förstår och kan relatera till. Någon i juryn utbrast: ”åh, den som fick gå om gymnasiet hos Jenny”.

Det var också jättekul att juryn valde Tülay Gürgün som pristagare. Tülay lägger ut hela sin modersmålsundervisning på nätet, otroligt inspirerande. Men det är mer än så, Tülay sätter fingret på det stora tillgänglighetsproblemet inom modersmålsundervisningen. Tänk om lärarna i modersmål tilläts organisera sin undervisning på nätet. Vilket lyft för både elever och yrkeskåren.

Och Micke Kring, vilken välförtjänt pristagare. De gör så mycket bra på Årstaskolan och tänk att ha Micke att luta sig emot när man behöver hjälp att genomföra något kul projekt som t.ex. tala som TED. Jag stötte på min gamla webbstjärnekompis Josef Sahlin på kvällseventet på SKL och frågade om han var kvar på Årstaskolan. Ja, vad ska man göra svarade han. Där har man alla sina kompisar och sitt jobb förstås. De känns faktiskt som någon slags mysig storfamilj från 70-talet.

Till sist, det finns många att tacka, men inget Guldäpple för mig om det inte hade varit för Kristina Alexanderson på IIS och Webbstjärnan. Från det att jag gick en workshop hos henne i januari 2010 har hon stött och lyft fram mig och mitt arbete. Jag har hållit föredrag och workshops i webbstjärnans regi, jag har fått stipendium av IIS för att utveckla undervisning med hjälp av Internet, hon rekommenderarde mig till VINNOVAS referensgrupp om digitalt lärande i skolan etc, etc.
Tack Kristina! Du har betytt oerhört mycket för mig och för kvaliteten på svensk skolas digitalisering.

Inför finalen uppmanades vi att göra en film om oss, här kommer allas filmer.

Spännande Minecraft-lektioner på gång i 3B!

Under v. 43 kommer eleverna i 3B att genomföra ett projekt inspirerat av medborgardialogen kring Höga hus i Sollentuna i våras.
Eleverna kommer att få välja placering på sitt hus, göra ritningar och sedan bygga upp sina hus i Minecraft och göra en film om sitt projekt. Ordförande för byggnadsnämnden i Sollentuna har även bjudit in eleverna till kommunhuset för att få presentera sina förslag!
Kaisa och Cissi dokumenterar och lägger ut mer på bloggen. Vill man är man även välkommen att besöka klassrummet under arbetets gång på följande tider:
Tisdag 20/10 09:40-11:00 & 12:00-13:40
Onsdag 21/10 09:40-11:00
Torsdag 22/10 12:00-13:40
Vi är i det andra klassrummet i L1 när du har S-huset i ryggen!
Välkomna!
För mer information om Höga hus – projektet i Sollentuna: http://www.hogahus.se

Jag är en stolt och glad finalist i Guldäpplet

HLD-pedagog befinner sig för närvarande i ett viloläge. Jag har ingen tid i min tjänst avsatt för att skriva och hinner helt enkelt inte.  Men jag slutar i alla fall med flaggan i topp.

Jag har tillsammans med Jenny Edvardsson och Tülay Gürün utsetts till finalist i Guldäpplet 2015. Vinnaren utses på Skolforum den 26 oktober. Men jag är redan en vinnare. Bara att få stå på samma podium som mina medfinalister är en ära, nu kommer jag också att få hänga med dem bl.a. på BETT och Framtidens lärande. Jag kommer att få lära känna en massa andra smarta och roliga lärare. Dessutom får jag möjlighet att visa upp och diskutera mitt eget arbete. Vilken lyckost jag är.

Ett stort tack till kollegorna som nominerade mig, Annika, Carina och Birgitta, och till juryn som valde ut mig bland 81 superlärare. TACK.