Kategoriarkiv: Skolutveckling

Från PISA till Finland – dags för en svensk skolresa?

I skrivande stund övervakar jag 33 superfokuserade elever som genomför årets PISA-prov. Fick jag, skulle jag ta ett foto för att visa att de verkligen gör sitt bästa, men det är så klart strängt förbjudet att fotografera i provsalen.

Det kan knappast ha undgått någon att de svenska resultaten i den internationella undersökningen har sjunkit stadigt sedan år 2000. I matematik presterar eleverna sämre över hela linjen. I naturvetenskap och läsförståelse är det framför allt de 5 % som presterar bäst respektive de 5 % med lägst resultat som sjunker dramatiskt. Av de 36 deltagande OECD-länderna 2012 är det bara Chile och Mexiko som har sämre resultat än Sverige.

I Sverige har debatten om resultaten i PISA märkligt nog mest handlat om att det måste vara fel på provet eller på kunskapssynen inom OECD. Provet mäter inte det som våra svenska ungdomar behöver i framtiden, påstås det. Andra påpekar att Sverige minsann inte är någon diktatur som kan tvinga eleverna att plugga. Mig veterligen inte finns några diktaturer inom OECD. Där finns däremot stora kunskapsnationer som Frankrike, Tyskland och Storbritannien och dessutom flera länder med stora ekonomiska problem som har tvingats minska resurserna till skolan i årtionden som t.ex. Italien eller Grekland.

Efter att ha  tagit del av några av  årets provfrågor i naturvetenskap vet jag att provet helt enkelt mäter den läsförståelse som som alla medborgare i en demokratisk stat behöver om vi ska kunna upprätthålla styrelseskick och rättigheter. Vill du själv prova ett PISA-test kan du gör det här.

Möjligen har denna insikt börjat spridas bland fler av skolans aktörer. Idag kom nyheten om att politikerna inför en läs- och skrivgaranti på lågstadiet. Inspirationen till förslaget kommer från Finland, där alla elever förväntas ha knäckt läskoden efter första terminen i första klass. Varför åker ingen svensk skola till Finland på studiebesök? Varför gör inte den pedagogiska forskningen jämförande studier mellan våra skolsystem för att söka förklaringar till det svenska misslyckandet? Kanske det kommer nu. Svenska Dagbladet inleder en serie om finska skolan i dagens tidning. Den borde nog alla följa.

Bilda dig en egen uppfattning om prov och resultat genom att studera statistiken på PISAs hemsida. Sverige har också en egen PISA- sida på Mittuniversitetet som ansvarar för genomförandet av det svenska provet. Skolverket har dessutom flera artiklar med sammanfattningar. Vill ni titta på statistik på skolnivå finns dessutom Skolverkets SIRIS. Där jämförs t.ex. enskilda skolor meritvärde med resultaten på nationella proven.

Hur identifierar man särbegåvade tonåringar?

Mona Liljedahl
Mona Liljedal, speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka har utvecklat en metod för att identifiera särbegåvade tonåringar.

Sollentuna kommun har upprättat en handlingsplan för särbegåvade barn. Under våren 2015 startade kommunen också en verksamhet för särbegåvade barn i matematik. Pizzaklubben håller till på Edsbergsskolan. I samband med detta  uppmanades vi att identifiera särbegåvade elever i våra arbetslag. Det var inte så lätt visade det sig. I år 7 har vi nu en elev som går på Pizzaklubben, men i det fallet var det föräldrarna som anmälde honom.

Mona Liljedahl speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka menar dock att det är otroligt viktigt att vi hittar dessa elever. Bristen på stimulans gör att de ofta drabbas av depressioner och de är också överrepresenterade bland hemmasittarna.

Mona Liljedal använder en metod som kallas skolannamnes för att identifiera de särbegåvade barn . Den utgår från en kvalitativ identifiering som bygger på en noggrann dialog med eleven om dennes skolhistorik.

Liljedal skriver att skolanamnesen bör baseras på ett förtroendefullt samtal och räknar också upp frågeområden som kan vara bra att utgå ifrån. Före skolstart,  eftersom särbegåvade barn ofta lär sig  att skriva och läsa innan skolstart. Intressen, Dessa barn är också mer intresserade av intellektuella och inte sällan kreativa aktiviteter än andra barn.  Relationen till lärare, särbegåvade barn och unga ifrågasätter ofta auktoriteter, såsom lärare. Relationen till klasskamrater är ofta ansträngd för särbegåvade elever. Inte sällan blir särbegåvade utsatta för mobbning och utfrysning, men kan också välja att själva mobba eller dra sig undan.  Känsloliv, särbegåvade är ofta överdrivet känsliga och kan ha en bakgrund av nattskräck, mardrömmar, mörkrädsla, av att gå i sömnen och/eller kissa i sängen. De är perfektionister som är mycket självkritiska och har svårt för misslyckanden.Likaså är de högkänsliga och lättsårade med stark empatisk förmåga. Kunskapsutveckling, många särbegåvade tonåringar har ”gett upp” under någon punkt i skolgången. De upplever ofta skolan som ett hinder för kunskap och har lättare för komplexitet. Annorlundahet, Särbegåvade har nästan alltid en utpräglad känsla av att vara annorlunda och att inte passa in. Ångest och sömn, många särbegåvade debuterar i depressioner redan tidigt i puberteten och får olika ångestrelaterade beteenden, såsom ätstörningar, social fobi och tvång. Detta leder inte sällan till sömnsvårigheter av olika grad. Självbild, särbegåvade personer tenderar att ha en självanalytisk förmåga och att se mer komplext på sig själva och omvärlden. I artikeln finns en bilaga med ett komplett frågeformulär.

Läs hela Mona Liljedals intressanta artikel här

Intervjun med Mona i skolporten hittar du här.

Ansa Messner och Ingrid Wissting, lärare på mellanstadiet i Nacka kommun, har skrivit utvecklingsartikeln Olika – Men lika inför lagen. De menar att särbegåvade barn måste få utmaningar i skolan. Läs om deras arbete och artikeln här

Kommunen har isamarbete med några andra kommuner upprättat en handlingsplan för särbegåvade elever. Den kan du läsa här.

Sammanfattning av Högstadieungdomar skriver historia på bloggen

Skärmklipp för tryckNu finns det en kort, men bra sammanfattning av min avhandling på Skolverkets hemsida. Johan Samuelsson historiker vid Karlstads Universitet har tagit sig tid att läsa och kommentera mitt arbete. Läs artikeln här

När jag googlade Johan hittade jag den här intressanta artikel om bedömning av källanvändning i historia, där Kolla Källan intervjuar Johan, som också ledde arbetet med att ta fram nationella provet i historia för år 6.

 

Spelhålan

Att spela eller inte spela, det är frågan.

I tre dagar, under elevens val, har vi , med stort engagemang och deltagande, spelat undersökt, frågat, utvecklat, skrivit och tyckt kring spelande i skolan. Resultatet blev en blogg. Läs vad eleverna och lärare tycker om spel i skolan. Hur kan vi använda spel i undervisningen? Hur kan vi utveckla pedagogiken och lärandet med hjälp av spel i skolan?

Digitala spel erbjuder en arena där lärare och elever kan mötas i ett gemensamt arbete för skolutveckling.

http://spelhalanhld.wordpress.com/

Marie Olsson, Carina Wieslander och Christian Flodin

Google drive med Johan på Rudbeck

Så här tänker Johan Falk på Rudbeck om mappar i gDrive, (som jag säger numera, lite proffsigt så där). Han har gjort ett eget lite script eftersom han inte fick gClassfolder att funka. Han har faktiskt gjort en otrolig massa olika grejer, närmare bestämt 472 videoklipp som ni kan kolla in på http://www.youtube.com/user/Itangalo/videos. Det mesta är kanske fysik och matte som han undervisar i. Men det finns också en hel del guldkorn om filhantering och annat. Dessutom bygger han upp webbplatsen kursplanering som en öppen resurs. Imponerande!

IT och elevers lärande

Under maj månad har det kommit flera presentationer och rapporter om hur det går med alla datorer i skolan. Lär sig ungarna något? Framtidens lärande hade flera olika föreläsare som berörde ämnet ur olika perspektiv. En utmärkt sammanfattning kan du läsa på Skolverkets omvärldsblogg. Samma blogg sammanfattar också en större norsk forskningsrapport som är på väg.

Professor i pedagogik Rune Krumsvik har tillsammans med en forskargrupp på Bergens universitet tagit fram indikatorer på huruvida IT utvecklar skolans verksamhet.  Resultaten bekräftar många av de föreställningar vi redan hade. Det räcker inte att elever och lärare får tillgång till datorer. Man måste veta vad man ska göra med dem också.  Stefan Pålsson sammanfattar Krumsvik så här, Trots att att it-användningen är hög, behöver den bli mer ämnesinriktad och tätare knuten till de krav på kompetenser som ställs i läroplanen. En del av lärarna har kommit mycket långt inom det här området. Därför vore det bra om skolorna blev bättre på att samarbeta och dela kunskaper och insikter. Det skulle ge en större skjuts åt det pågående utvecklings- och förändringsarbetet.

Krumsvik kopplar alltså IT till ämnesdidaktiken. Det känns som ett naturligt nästa steg efter det att vi har byggt upp gemensamma lärplattformar och börjat använda alla olika resurser som Internet ger tillgång till. I min egen forskning om sociala medier i historieundervisningen tänker jag mig att de sociala processer som mediet ger förutsättningar för inte bara påverkar hur undervisning och lärande sker utan också vad som lärs in. Därför blir det så viktigt att kursplanerna ligger till grund för all IT-användning.Det har ju varit en diskussion i Sverige om att det står för lite om IT i läroplanen. Men en fördel är att vi lärare då tvingas att utgå ifrån kunskapsmålen och inte från datorerna när vi planerar undervisningen. Det ställer dock höga krav på vår kompetens och att vi hittar nya modeller för samarbete.

Ett deprimerande resultat i rapporten är att datorer inte tycks utjämna betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för elevens framgång i skolan. Jag hade faktiskt hoppats lite på det. Men icke. Tvärtom, elever med lågutbildade föräldrar har visserligen mer skärmtid men de använder den inte till någonting som ger framgång i skolan. Det finns en tendens att de är mer beroende av datorerna. De har svårt att förhålla sig till mediet. Men en ljuspunkt i rapporten som tål att upprepas om och om igen är att en kompetent lärare gör skillnad. I ett samhälle som tycks glida isär blir skickliga och välutbildade lärare bara viktigare och viktigare.