Kategoriarkiv: NO

Spännande Minecraft-lektioner på gång i 3B!

Under v. 43 kommer eleverna i 3B att genomföra ett projekt inspirerat av medborgardialogen kring Höga hus i Sollentuna i våras.
Eleverna kommer att få välja placering på sitt hus, göra ritningar och sedan bygga upp sina hus i Minecraft och göra en film om sitt projekt. Ordförande för byggnadsnämnden i Sollentuna har även bjudit in eleverna till kommunhuset för att få presentera sina förslag!
Kaisa och Cissi dokumenterar och lägger ut mer på bloggen. Vill man är man även välkommen att besöka klassrummet under arbetets gång på följande tider:
Tisdag 20/10 09:40-11:00 & 12:00-13:40
Onsdag 21/10 09:40-11:00
Torsdag 22/10 12:00-13:40
Vi är i det andra klassrummet i L1 när du har S-huset i ryggen!
Välkomna!
För mer information om Höga hus – projektet i Sollentuna: http://www.hogahus.se
Annonser

Mera Kahoot

Kolla in Mias senaste Kahoot i biologi år 8. Den heter Människokroppen Vad minns du. Sök på titeln så hittar du det. Några andra exempel från skolan är Kalles Värme, fysik år 7. Anna Lotta är också på G i geografi år 8. Hennes första alster heter kort och gott Basnäringar och jag tror att det är eleverna som har gjort frågorna.

Min första Kahoot är också klar och testad i en klass. Du hittar den om du söker på Världsdelar och gradnätet. Den kräver dock en kartbok och du måste vara beredd att bläddra i turbofart. Jesper, eleven från förra inlägget, som lär sig så bra med Kahoot blev lite besviken över allt bläddrande så han gjorde ett eget Kahoot, mera lagom svårt. Och efter att ha jämfört med en massa andra quiz om världsdelarna kan jag säga att det hållerriktigt bra. Jespers Kahoot hittar du om du söker på Geografy årskurs 7.

Tipsa mig gärna om fler bra quiz. Det finns en uppsjö av olika test. Men de är så många inom samma ämnesområde, att det tar en evighet att hitta sådana som håller den kvalitet som vi vill ha på våra Kahooter.

Åsa och Mias elever skriver vetenskapliga posters – digitalt!

SkärmklippUnder åtta veckor har niorna på Helenelundsskolan arbetat med DNA-jakten. Arbetet har resulterat i vetenskapliga posters. En av alla affischerna kommer få representera vår skola vid en poster-tävling på nobelmuseet. För mer information om projektet se nobelmuseets- hemsida.

Eleverna har arbetat med det här under biologilektionerna (1 timme/vecka) och under några svensklektioner.
 
 
Vi arbetade med programmet lucidpress.com . Man kan välja en free-variant. Eleverna tyckte att det var lite krångligt i början men efter en kort introduktion av oss lärare så lärde de sig snabbt. Lärandet elever emellan tog också snabbt fart
”Vem kan göra runda bilder?”
”Vem kan lägga in en bild som bakgrund?”
”Hur laddar man ner bilder från flickr?”
/Åsa och Mia

Kalle flippar med WordPress

bildFlera lärare på högstadiet har börjat bygga egna hemsidor där de samlar information som eleverna behöver. Det senaste tillskottet är hld-matematik där Kalle Andersson lägger information till sina mattegrupper. Kalle har också börjar flippa sin undervisning. Under fliken ”Kalles videoförklaringar samlar han exempel på hur man räknar med olika räknesätt.

Kalle menar att det underlättar om eleverna alltid har tillgång till räkneexempel med förklaringar till hur man gör. Inspirationen kommer från Khan Academy, där det finns videoförklaringar till alla exempel och förklaringar.  Exemplen är enklast att göra, tycker Kalle. Han ställer helt enkelt upp en kamera och filmar medan han räknar ut talen. Att förklara varför man gör si eller så är lite mer komplicerat. Det är svårt när man inte ser eleven. Vilken nivå ska man lägga sig på? Som lärare behöver man kunna läsa av eleven. Vad var svårt? Vilka hängde inte med? Man kan inte anpassa sig efter mottagaren som man gör i klassrummets muntliga interaktion. En annan svårighet är att få eleverna att faktiskt gå in på sidan och använda informationen.

Helene Brunström, som har TVÅ webbplatser, en i kemi och en i matte,  gjorda i Google Sites är noga med att eleverna använder hennes sidor varje lektion. Om eleverna inte läser vad jag skriver är det ju ingen idé att hålla på, resonerar hon. Veckans mål och lektionsplaneringar ligger på webbplatserna och hon skriver själv på sidan minst en gång om dagen. Kolla in hennes matematiksida här. Kemisidan ligger här. Vare sig man väljer WordPress eller Sites går det alltså att göra fantastiska grejer. Har ni också en sida som ni vill dela med er av, kontakta mig så lägger jag den här.

Om ni vill lära er hur man gör en webbplats i WordPress så har ni chansen onsdag den 29 oktober. Då håller jag nämligen en workshop hos Webbstjärnan. Anmäl er här.

Och till sist, här visar Kalle hur man multiplicerar 3 och 4 siffriga tal.

 

Bjarnes bedömningsmatriser i NO med länkad information

IMG_20140410_111058

Den sista föreläsningen på vårt pedagogiska forum visade Bjarne Hustad upp sitt arbete med bedömningsmatriser i NO för år 5. Han gör dem i GoogleDocs och de fungerar som skriftliga omdömen. Målet är dels att ge eleverna förutsättningar för att förstå vad och hur de blir bedömda, och dels att säkerställa en likvärdig bedömning.

Det finns ju som bekant många olika sätt att kommunicera förutsättningarna för bedömning till eleverna. Bjarne menar att det är viktigt att inte frångå kunskapskravens formuleringar, eftersom det kan leda till vi bedömer andra mål än de som faktiskt föreskrivs i kursplanen. Vi riskerar också att ställa för låga eller för höga krav på elevernas kunskaper. Men en viss konkretisering kan ändå vara nödvändig. Eller rättare sagt kan kunskapskraven kompletteras med exempel ur det aktuella stoffet.

För att hjälpa eleverna att förstå skillnader i olika kunskaspkvaliteter mellan betygen E, C och A använder Bjarne elevexempel som han länkar till matriserna. Just detta att komplettera det digitala dokumentet med länkad information bl.a. om elevens personliga kunskapsutveckling ser Bjarne som en smart lösning. All nödvändig information ryms i ett enda dokument.

När Bjarne sammanställer resultaten i matriserna så konkretiserar han dels kunskapskraven med elevexempel som han tagit från de aktuella elevernas arbete och dels infogar han individuella exempel med hjälp av länkar. Det kan var ett utdrag ur ett prov, en labbrapport eller ett avfotograferat mattetal, ur elevens räknehäfte, som länkas i dokumentet.

Ett problem, som Bjarne brottas med just nu, är att eleverna får se exemplen kopplade till kunskapskraven först i efterhand som delar av en summativ bedömning. Bjarne skulle gärna vilja att elevexemplen redan fanns med presentationen av ett arbetsområde och gav förutsättningarna för bedömningen. Jag undrade om det inte kunde leda till att eleverna helt enkelt lärde sig exemplet för ett visst betyg och sedan redovisade det . Men Bjarne påminde om att ett exempel bara är ett exempel. För att uppnå en viss kunskapskvalitet krävs att eleven kan behärska förmågan i flera olika situationer över tid. Han kände sig också trygg med att hans elever tog del av matrisens innehåll och genom att se många olika exempel på samma kunskapskvalitet så knäckte de tillslut koden och förstod hur olika kunskapskrav skulle uppnås.

Och här kommer länken till exemplet på en matris i biologi som är delad via Google Drive. Vi som jobbar i Sollentuna ska kunna se den med länkar och allt.

Sammanfattningsvis gör Bjarne ett fint utvecklingsarbete här på skolan som vi alla skulle ha stor nytta av. Men hur sprider vi det bäst? Med hjälp av frivilliga som jobbar i grupper på konferenstid? Eller kanske styra över mot ett ämnesdidaktiskt fokus och låta ämneslag jobba fram gemensamma matriser med elevexempel kopplade både till kunskapskravens ämnesinnehåll och dess ämnesspecifika förmågor. Så hur går vi vidare och gör bedömningsmatriserna till ett samarbetsprojekt för hela skolan? Förslag mottages tacksamt!

Vill ni se mer av Bjarne? Lyssna på hans föreläsning på SETT onsdag 7 maj i Sollentunas föreläsningssal. Hela programmet finns här

 

 

Åsa undervisar med hjälp av Testmoz – ett självrättande test

Åsa Tegsten (1)
Åsa Tegsten är lärare i matte och NO och handledare i matematiklyftet

Idag är jag nyfiken på hur Åsa Tegsten,  högstadielärare i matte och NO arbetar med självrättande test i undervisningen. Det finns ju flera olika gratisalternativ på Internet. Åsa har fastnat för Testmoz. Programmet är enkelt och har alla grundfunktioner som man behöver. I gratisversionen ger man varje test  ett namn och ett lösenord. Sedan är det bara att konstruera provet, d.v.s. formulera frågor och rätta svar. Testet publiceras, men det går bra att ge det ett lösenord, så att bara eleverna får tillgång till det. De får sedan länken av Åsa. En stor fördel är att man inte behöver ha tillgång till en dator. Det räcker att man når Internet. Många elever gör testen på mobilen och det funkar lika bra.

Åsa använder gärna testen som läxförhör. Eleverna gör testet och får omedelbar respons. Ibland får de i uppdrag att göra det hemma istället för på lektionen. Eleverna uppskattar möjligheten att få göra testen flera gånger.  Åsa var först tveksam till att låta dem göra testen om och om igen. Men hon insåg snabbt att detta var ju ett fantastiskt sätt att motivera alla  att lära sig det de inte kunde. Numera gör eleverna om, tills de har alla rätt. Men för varje omgång ändras ordningen på frågorna så att eleverna inte bara lär sig svaren utantill.

När Åsa sedan loggar in som admin så får hon en sammanställning av hur alla elever har svarat. Det syns om de har svarat rätt eller fel, hur många gånger de har gjort testet och hur mycket tid de har behövt. Hon kan också se om de är någon speciell fråga som var svår. Testet blir alltså ett sätt för Åsa att utvärdera sin egen undervisning. Hon ser vad hon vad eleverna har förstått och var hon ska lägga krutet nästa genomgång. Hon kan låta eleverna göra ett test i början av lektionen som sedan får styra innehållet i en genomgång.

Tidsaspekten kan också vara viktig tycker Åsa. Det syns i översikten om någon elev behöver väldigt mycket tid för att lösa ett tal, vilket kan betyda att något är fel. Eleven kanske har problem med läsningen eller känner sig väldigt osäker.

Vi resonerade lite kring hur man kan använda testen i NO och SO. Åsa menade att flervalsfrågor fungerade bäst, annars är det svårt att få till svaren så de överensstämmer exakt med vad eleverna skriver. Men man kan göra mycket med flervalsfrågor.

Ordkunskap och begreppsförståelse borde fungera bra. Om man jobbar med formuleringarna kan man också testa läsförståelse utan problem. Det finns också en aktuelll diskussion om fördelarna med digitalisering de nationella proven med bl.a.  Agneta Gulz och Magnus Haake. En sådan lösning utgår just från flervalsfrågor. Själv minns jag vår gamla kollega Birgit Lindströms vansinnigt kluriga ja och nej frågor som verkligen krävde att eleverna hade förstått vad de läste. Det blev en sport bland eleverna att försöka ha alla rätt på dem.

Det är fler än Åsa som arbetar med självrättande test på skolan och säkert använder ni olika verktyg. Ett populärt är Socrative. Dela gärna med er av olika erfarenheter här på bloggen. Eller varför inte samla alla test på ett ställe.

En stor fördel med Testmoz är att det inte kräver att du har ett konto. De behöver inte logga in utan skapar nya inloggningsuppgifter för varje test. Åsa har ett dokument där hon har listat alla test som givetvis går att använda flera gånger.

Här kan du titta på instruktionsvideo för Testmoz