Kategoriarkiv: Matematik

Spännande Minecraft-lektioner på gång i 3B!

Under v. 43 kommer eleverna i 3B att genomföra ett projekt inspirerat av medborgardialogen kring Höga hus i Sollentuna i våras.
Eleverna kommer att få välja placering på sitt hus, göra ritningar och sedan bygga upp sina hus i Minecraft och göra en film om sitt projekt. Ordförande för byggnadsnämnden i Sollentuna har även bjudit in eleverna till kommunhuset för att få presentera sina förslag!
Kaisa och Cissi dokumenterar och lägger ut mer på bloggen. Vill man är man även välkommen att besöka klassrummet under arbetets gång på följande tider:
Tisdag 20/10 09:40-11:00 & 12:00-13:40
Onsdag 21/10 09:40-11:00
Torsdag 22/10 12:00-13:40
Vi är i det andra klassrummet i L1 när du har S-huset i ryggen!
Välkomna!
För mer information om Höga hus – projektet i Sollentuna: http://www.hogahus.se

Programmering på högstadiet blir ett genusprojekt

Selection_049Var 4:e lektion ägnar sig Kalles 7:or åt att programmera på matten. Det började med att eleverna fick frågan om vad de ville och behövde lära sig. Programmering kom upp som ett förslag. Gärna, tyckte Kalle, som har haft programmering som elevens val på skolan. Men en svårighet var att koppla programmeringen till kunskapskraven i matematik. Lösningen blev att låta eleverna använda programmering som en matematisk metod. De fick t.ex.bygga ett block där datorn frågar efter ett värde. En liten katt löser ekvationen 3n+6 oavsett vilket tal den får. Det blir alltså en övning i hur algoritmer skapas.

Selection_050
Programmeringen i Scratch bygger på att eleverna skapar ett blogg med hjälp av ”byggklossar”

Eleverna måste programmera in formeln i en viss ordning för att det ska fungera. De lär sig alltså hur  formeln beräknas när de programmerar den.  Syftet är fortfarande att eleverna ska träna på metoder, men metoden är ny. Kalle får så att säga in programmeringen i kursplanen för matematik bakvägen.

Hur får vi  flickor att välja tekniska IT-utbildningar?

Pojkarna programmerar
Inga flickor valde programmering på elevens val i höstas. Det måste vi ändra på.

Egentligen är det varken möjligheten att arbeta med nya digitala verktyg eller kunskapskraven i matematik som driver Kalle att använda just den här undervisningsmetoden, utan det är främst en genusfråga. Trots lysande framtidsutsikter väljer unga kvinnor fortfarande bort utbildningar med IT och teknik på våra universitet. Det innebär i sin tur att de exkluderas både från en digital kompetens och en viktig arbetsmarknad. Hur ändrar vi på detta? Ett sätt kan ju vara att ge både flickor och pojkar bättre förutsättningar genom att  lära dem grunderna för programmering i skolan. Och den undervisningen behöver vara obligatorisk menar Kalle. När han hade programmering som elevens val i höstas anmälde sig 19 pojkar men inga flickor till kursen. Måns Jonasson som driver kurser i programmering för barn på .SE är inne på samma spår. Han viker helt enkelt hälften av platserna till flickor. Det tar mycket längre tid att fylla platserna, men det är det värt.

 

 

 

 

 

 

 

Kalle flippar med WordPress

bildFlera lärare på högstadiet har börjat bygga egna hemsidor där de samlar information som eleverna behöver. Det senaste tillskottet är hld-matematik där Kalle Andersson lägger information till sina mattegrupper. Kalle har också börjar flippa sin undervisning. Under fliken ”Kalles videoförklaringar samlar han exempel på hur man räknar med olika räknesätt.

Kalle menar att det underlättar om eleverna alltid har tillgång till räkneexempel med förklaringar till hur man gör. Inspirationen kommer från Khan Academy, där det finns videoförklaringar till alla exempel och förklaringar.  Exemplen är enklast att göra, tycker Kalle. Han ställer helt enkelt upp en kamera och filmar medan han räknar ut talen. Att förklara varför man gör si eller så är lite mer komplicerat. Det är svårt när man inte ser eleven. Vilken nivå ska man lägga sig på? Som lärare behöver man kunna läsa av eleven. Vad var svårt? Vilka hängde inte med? Man kan inte anpassa sig efter mottagaren som man gör i klassrummets muntliga interaktion. En annan svårighet är att få eleverna att faktiskt gå in på sidan och använda informationen.

Helene Brunström, som har TVÅ webbplatser, en i kemi och en i matte,  gjorda i Google Sites är noga med att eleverna använder hennes sidor varje lektion. Om eleverna inte läser vad jag skriver är det ju ingen idé att hålla på, resonerar hon. Veckans mål och lektionsplaneringar ligger på webbplatserna och hon skriver själv på sidan minst en gång om dagen. Kolla in hennes matematiksida här. Kemisidan ligger här. Vare sig man väljer WordPress eller Sites går det alltså att göra fantastiska grejer. Har ni också en sida som ni vill dela med er av, kontakta mig så lägger jag den här.

Om ni vill lära er hur man gör en webbplats i WordPress så har ni chansen onsdag den 29 oktober. Då håller jag nämligen en workshop hos Webbstjärnan. Anmäl er här.

Och till sist, här visar Kalle hur man multiplicerar 3 och 4 siffriga tal.

 

Tydligare, enklare och effektivare med matematik på datorn

421158_437391312962762_1543790663_nI rapport efter rapport beskrivs IT i skolan, med Larry Cubans ord som Oversold and Underused. Skolverkets senaste uppföljning It-användning och it-kompetens i skolan bekräftar bilden. Värst på att underanvända är mattelärarna. Kan det verkligen vara möjligt? Datorer handlar ju om ettor och nollor det vill säga matematik. Jag frågade Elias Eriksson, en av skolans 7-9 lärare i matematik, hur han använder it i undervisningen och om han hade någon förklaring till mattelärarnas bristande entusiasm.

Elias påpekade att, eftersom eleverna på skolan har digitala matteböcker använder faktiskt mattelärarna datorn mest av alla på skolan, nämligen på varenda lektion. Boken ligger på en webbsida och efter en inkörningsperiod för både elever och lärare så fungerar det mesta fint. Det är lätt att förflytta sig i boken via kortkommandon och det finns olika finesser som att man enkelt kan lägga in länkar i boken eller få talen upplästa. En funktion som saknas är självrättande diagnoser före och efter kapitlen. Men det skulle läraren också kunna göra själv i gratisprogrammet Testmoz, som Åsa berättade om häromsistens, och lägga in länkarna direkt i boken.  Supersmart om jag får säga det själv.

Undervisningen har blivit både tydligare och effektivare med de nya digitala böckerna. Nu kan Elias projicera tal direkt ur böckerna i klassrummet. Han slipper skriva talen och be eleverna slå upp böckerna på en viss sida. Genomgångarna går fortare och det kan låta banalt, men tid är alltid en bristvara i skolans värld och troligen en av de viktigaste förklaringarna till om it används eller inte.

Med hjälp av projektorn och en dokumentkamera eller IPad kan man också enkelt fotografera och visa tal med olika lösningar som eleverna  sedan diskuterar tillsammans. Som komplement till boken använder lärarna också andra resurser från nätet t.ex. Matteva, skolresurs och Geogebra. Där finns många fiffiga lösningar. Man kan räkna en ekvation stegvis, och både träna på processen och lära sig räkna rätt. I algebran finns figurer  som påverkas när en variabel ändras.

Men digitalt eller inte; allt handlar om ”vanliga” traditionella mattetal som ska räknas ut. Går det inte att utnyttja Internet till att hitta mer tillämpad matematik om hur man  bygger en bro som håller eller ritar ett hus?

Egentligen inte. Elias har provat utematte och andra metoder där elever ska lösa uppgifter i grupp. Men han får inte lika goda resultat. Det är inte effektivt ur inlärningssynpunkt. Matte handlar mycket om struktur, men också om att lära sig tänka abstrakt. Man behöver inte förstå varenda formel. Det räcker att man vet när man ska använda den och att den fungerar. Här ligger kanske en stor del av förklaringen till att mattelärarna inte utnyttjar datorn på samma sätt som exempelvis samhällskunskapslärarna. De har ingen nytta av Wikipedia utan deras ämne kräver ett annat innehåll. Det är varken tidseffektivt eller särskilt meningsfullt att surfa omkring på nätet och leta efter problem ur riktiga livet. Risken är stor att de inte innehåller tillräckligt många matematiska svårigheter för att de ska vara mödan värt.

Dessutom påpekar Elias att man måste anpassa sig efter Skolverkets krav. Nationella proven i matte handlar ändå mest om att lösa traditionella mattetal.  Till sist tycker Elias att om boken finns digitalt och eleverna har datorer då ska man ha den på datorn. Numera kan ingen säga att de har glömt boken hemma. Kostnaden då? Det är lite dyrare än pappersböcker, men om man räknar med svinnet med böcker som tappas bort eller aldrig kommer tillbaka så går det jämt upp.

Andreas Skog IT-pedagog och mattelärare i Umeå skriver också om digitala matteböcker här.

Åsa undervisar med hjälp av Testmoz – ett självrättande test

Åsa Tegsten (1)
Åsa Tegsten är lärare i matte och NO och handledare i matematiklyftet

Idag är jag nyfiken på hur Åsa Tegsten,  högstadielärare i matte och NO arbetar med självrättande test i undervisningen. Det finns ju flera olika gratisalternativ på Internet. Åsa har fastnat för Testmoz. Programmet är enkelt och har alla grundfunktioner som man behöver. I gratisversionen ger man varje test  ett namn och ett lösenord. Sedan är det bara att konstruera provet, d.v.s. formulera frågor och rätta svar. Testet publiceras, men det går bra att ge det ett lösenord, så att bara eleverna får tillgång till det. De får sedan länken av Åsa. En stor fördel är att man inte behöver ha tillgång till en dator. Det räcker att man når Internet. Många elever gör testen på mobilen och det funkar lika bra.

Åsa använder gärna testen som läxförhör. Eleverna gör testet och får omedelbar respons. Ibland får de i uppdrag att göra det hemma istället för på lektionen. Eleverna uppskattar möjligheten att få göra testen flera gånger.  Åsa var först tveksam till att låta dem göra testen om och om igen. Men hon insåg snabbt att detta var ju ett fantastiskt sätt att motivera alla  att lära sig det de inte kunde. Numera gör eleverna om, tills de har alla rätt. Men för varje omgång ändras ordningen på frågorna så att eleverna inte bara lär sig svaren utantill.

När Åsa sedan loggar in som admin så får hon en sammanställning av hur alla elever har svarat. Det syns om de har svarat rätt eller fel, hur många gånger de har gjort testet och hur mycket tid de har behövt. Hon kan också se om de är någon speciell fråga som var svår. Testet blir alltså ett sätt för Åsa att utvärdera sin egen undervisning. Hon ser vad hon vad eleverna har förstått och var hon ska lägga krutet nästa genomgång. Hon kan låta eleverna göra ett test i början av lektionen som sedan får styra innehållet i en genomgång.

Tidsaspekten kan också vara viktig tycker Åsa. Det syns i översikten om någon elev behöver väldigt mycket tid för att lösa ett tal, vilket kan betyda att något är fel. Eleven kanske har problem med läsningen eller känner sig väldigt osäker.

Vi resonerade lite kring hur man kan använda testen i NO och SO. Åsa menade att flervalsfrågor fungerade bäst, annars är det svårt att få till svaren så de överensstämmer exakt med vad eleverna skriver. Men man kan göra mycket med flervalsfrågor.

Ordkunskap och begreppsförståelse borde fungera bra. Om man jobbar med formuleringarna kan man också testa läsförståelse utan problem. Det finns också en aktuelll diskussion om fördelarna med digitalisering de nationella proven med bl.a.  Agneta Gulz och Magnus Haake. En sådan lösning utgår just från flervalsfrågor. Själv minns jag vår gamla kollega Birgit Lindströms vansinnigt kluriga ja och nej frågor som verkligen krävde att eleverna hade förstått vad de läste. Det blev en sport bland eleverna att försöka ha alla rätt på dem.

Det är fler än Åsa som arbetar med självrättande test på skolan och säkert använder ni olika verktyg. Ett populärt är Socrative. Dela gärna med er av olika erfarenheter här på bloggen. Eller varför inte samla alla test på ett ställe.

En stor fördel med Testmoz är att det inte kräver att du har ett konto. De behöver inte logga in utan skapar nya inloggningsuppgifter för varje test. Åsa har ett dokument där hon har listat alla test som givetvis går att använda flera gånger.

Här kan du titta på instruktionsvideo för Testmoz

Google drive med Johan på Rudbeck

Så här tänker Johan Falk på Rudbeck om mappar i gDrive, (som jag säger numera, lite proffsigt så där). Han har gjort ett eget lite script eftersom han inte fick gClassfolder att funka. Han har faktiskt gjort en otrolig massa olika grejer, närmare bestämt 472 videoklipp som ni kan kolla in på http://www.youtube.com/user/Itangalo/videos. Det mesta är kanske fysik och matte som han undervisar i. Men det finns också en hel del guldkorn om filhantering och annat. Dessutom bygger han upp webbplatsen kursplanering som en öppen resurs. Imponerande!