Etikettarkiv: didaktik

Brittiska läromedel en genväg till elevers tänkande i historia

I fredags fick vi ta del av ett par inspirerande föreläsningar i barn- och utbildningsnämndens regi.  Ann S Pihlgren pratade om vikten av att att utveckla elevers tänkande med hjälp av stödstrukturer. Detta sammanfattar fint vad den didaktiska diskussionen i den engelsktalande världen har handlat om de senaste 15 åren. Men Ann höll sig på en väldigt generell nivå och för att ta nästa steg och göra undervisning av teorierna, krävs att vi grottar ner oss i våra ämnens didaktik. 

I anglosaxiskt historiedidaktisk forskning dominerar teorin om Historiskt tänkande. Eleven ska utveckla förmågan att tänka som en historiker. Hen ska lämna lämna sitt vardagsspråk och skolas in i ett nytt ämnesspecifikt språk som betyder att eleven kan hantera olika ämnesspecifika tankebegrepp (second order concepts). Dessa fungerar som ett slags stödstrukturer för tänkandet. Exempel på sådana tankebegrepp är Historisk betydelse som handlar om att lära eleven att all historieskrivning alltid innebär ett urval. Kontinuitet och förändring fokuserar på vad som blir detsamma och vad som förändras över tid. Granskning av historiska källor är nödvändigt att träna för att förstå hur kunskap om det förflutna skapas. Historisk empati är kanske det mest spännande begreppet. Det handlar om att förstå historiska aktörers handlingar och motiv.  Det är för övrigt inte svårt att se speglingar av detta i den svenska kursplanen och alla ni som slet med att rätta nationella provet i historia, ni vet ju precis vad detta handlar om…

Hur blir du skolans ämnesdidaktiska spjutspets?

Ett tips är att försöka hitta BRITTISKA LÄROMEDEL som har ordet THINK plus ditt ämne i titeln, chansa och köp ett ex. I resten av världen har läromedel en helt annan ställning än här i Sverige. I både England och USA medverkar exempelvis nästan alltid ämnesdidaktiska experter från akademin som medförfattare. Och de gör ofta fantastiska läroböcker!

I de läromedel som jag har köpt efter att ha googlat på Think, History, Textbook har jag hittat mängder att roliga och utmanande undervisningsupplägg som just handlar om att utveckla elevers tänkande med hjälp av olika språkutvecklande stödstrukturer. I historia finns det också ofta en koppling till olika webbplatser fullproppade med källor och annat roligt material. Det skriver jag mer om på min egen blogg. Förhoppningsvis gäller detta fler ämnen.

Leta i också praktiknära lic-avhandlingar från våra ämnesdidaktiska forskarskolor

Steg två för er som kanske vill utveckla er kompetens i ämneslaget är att luska reda på ert ämnes främsta didaktiker. Fokusera på de engelsktalande länderna och börja leta i alla de lic-avhandlingar som har skrivits inom ramen för våra nationella didaktiska forskarskolor. Den vägen kan ni hitta praktiknära artiklar av god kvalitet som passar utmärkt som underlag för diskussioner i ämneslaget. Skolporten är en bra webbplats att leta på.

Till sist några läroboks- och litteraturtips till historielärare

Think through History är en serie läroböcker som omfattar hela grundskolan. Upplägget utgår från öppna undersökande frågor som t.ex. Why were so many people on the move between 1750 0ch 1900? eller Why have such different stories been told about the storming of the Bastille? eller Why is it so important to remember the Holocaust? Varje kapitel omfattar sedan olika undervisningsupplägg med stödstrukturer för källkritik eller hjälp att skriva resonerande textet bit för bit. Serien har flera författare men James Byron, Christine Counsell och Michael Riley återkommer i alla böckerna. Christine undervisar på lärarhögskolan i Cambridge och var en av mina många fantastiska lärare på Forskarskolan Historiska Medier. Hon visade oss flera elevtexter skrivna av 11-åriga elever som fick mina kollegor på gymnasiet att börja fundera på vad de höll på med i sin undervisning egentligen.

En annan serie heter Think History. Den har ett liknande upplägg. I deras volym om tidigmoderna tiden hittade jag t.ex. ett fantastiskt upplägg kring segregationen i USA som jag tänker göra blogg av med mina 8:or. Många av texterna ur den tidiga historien är så pass lättlästa att våra högstadieelever skulle klara dem på orginalspråk eftersom de brittiska barnen börjar skolan tidigare.

Teorin Historical Thinking är jättekul

och varken svår eller särskilt jobbig att sätta sig in i. Här listar jag mina tre favoritböcker som jag lätt kan ägna all min förtroendetid till att läsa om och om igen. En sammanfattning av teorin finns också i min avhandling Högstadieungdomar skriver historia på bloggen.

Sam Winreburg. Teaching History and other Unnatural Acts. 2001. Den här boken vinner alla tävlingar om bästa titel. Sam är professor i Stanford och en riktig nestor i sammanghanget. I titeln lyckas han sammanfatta vad historieundervisning handlar om. Våra elever ska lämna vardagsspråket och erövra ett abstrakt vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Stéphane Lévesque. Educating Students for the Twenty-First Century 2008. Stéphane är en kanadensisk historiedidaktiker som har fått ett enormt genomslag. I den här boken reder han ut de olika tankebegreppen som jag nämner ovan och förklarar hur de kan användas i undervisningen.

Peter Seixas och Tom Morton. The Big Six historical thinking concepts. 2012. Ni känner väl igen tänket kring ett utvalt antal förmågor som ska utvecklas, men i Peter Seixas variant är tänket så otroligt mycket bättre och genomtänkt än i den bleka allmändidaktiska variant som brukas presenteras som the Big Five i Sverige. Peter går igenom begreppen precis som Stéphane, men han har tänkt lite längre och har också under hela sin karriär varit öppen mot den dansk/tyska teoribildningen om historiemedvetandet. Ett begrepp som ju är väldigt framskridet i vår kursplan. Peter undviker begreppet Historisk Empati och talar i stället om Historiska Perspektiv och den Etiska Dimensionen. Den senare närmar sig diskussionen om ett moraliskt historiebruk, jätteintressant. Peter är också kanadensare och i kanada finns dessutom fina webbplatser där dessa och många fler forskare och lärare utvecklar sitt tänkande och undervisning. Then/Hier är ett exempel