Framtidens lärande 6 maj – Martin Tallvid var dagens höjdpunkt

Igår kunde jag besöka Datorn i utbildningens årliga konferens, Framtidens lärande. Mitt jobb var att hoppa in för Kristina Alexanderson och hålla ett par korta föreläsningar om den öppna lärresursen Webbstjärnan som ett vinnande koncept. Mellan föreläsningarna hade jag förstås tid att kika runt lite. Efter ett tag insåg jag att halva Sollentuna var där. Kommunen var nämligen nominerad till det fina priset Guldtrappan och därmed någon slags partner till konferensen. Och man hade verkligen laddat med mängder av dragningar med både lärare och rektorer.

Dagens höjdpunkt var ändå Martin Tallvids föreläsning. Martin är gymnasielärare och han var under 8 år kommundoktorand på halvtid i Göteborgs kommun. Under åren har han följt elever, lärare och skolledningar genom digitaliseringen av skolan. Jag hörde honom första gången på BETT 2011. Då utvärderade han Falkenbergs 1:1 satsning. Både han och kommunen hade då kanske väl stora förväntningar på vilka effekter datorerna skulle få på elevers motivation och skolresultat.

.Nu, 4 år senare är Martin säkert en av Sveriges mest erfarna och kunniga forskare när det kommer till att följa digitaliseringsprocessen i skolan. Han började med att konstatera att datorerna är i skolan för att stanna. Det går inte att vända utvecklingen. Det kan verka trivialt men det måste sägas. Det är först när vi har förstått det som vi kan börja diskutera HUR datorn ska användas och VAD datorerna i klassrummen betyder för undervisningen. Mikael fortsatte med att konstatera att det har hänt massor under de senaste åren. Tänk bara på all administration och dokumentation som vi så självklart sköter via datorn idag. Men det är också så att digitalisering av skolan är en lång process som kräver reflektion och eftertanke. Utmaningarna är många fler än vad man trodde i början. Tekniken, pedagogiken och ämnesinnehållet, allt påverkar undervisningen.

Han hittar också 5 rationella orsaker till lärares motstånd till att undervisa med datorer, tekniken fungerar för dåligt, undervisningen blir inte så mycket bättre att det är värt mödan, läromedel och digitalt material är håller inte måttet och det är inte anpassat efter skolan behov. Dessutom kan lärare vara rädda för att tappa kontrollen över elevernas arbete och yrkeskåren lider av fokusträngsel. 1:1 infördes exempelvis ofta när vi samtidigt fick en ny läroplan.

I den sista artikeln visar Tallvid att elever gör andra saker bakom sina skärmar. Han använder ful- och finsurf och konstaterar att eleverna fortsätter att göra bådadera. De slutar alltså inte att chatta och spela spel på lektionerna med tiden, om nu någon hade trott det. Martin Tallvids kappa, sammanfattning av artiklarna kan du ladda ner som pdf här.

Till sist, hur gick det då för Sollentuna vann de Guldtrappan? Tyvärr, Sundsvall knep trappan och du kan läsa motiveringen här.

 

 

 

 

Annonser

Mera Kahoot

Kolla in Mias senaste Kahoot i biologi år 8. Den heter Människokroppen Vad minns du. Sök på titeln så hittar du det. Några andra exempel från skolan är Kalles Värme, fysik år 7. Anna Lotta är också på G i geografi år 8. Hennes första alster heter kort och gott Basnäringar och jag tror att det är eleverna som har gjort frågorna.

Min första Kahoot är också klar och testad i en klass. Du hittar den om du söker på Världsdelar och gradnätet. Den kräver dock en kartbok och du måste vara beredd att bläddra i turbofart. Jesper, eleven från förra inlägget, som lär sig så bra med Kahoot blev lite besviken över allt bläddrande så han gjorde ett eget Kahoot, mera lagom svårt. Och efter att ha jämfört med en massa andra quiz om världsdelarna kan jag säga att det hållerriktigt bra. Jespers Kahoot hittar du om du söker på Geografy årskurs 7.

Tipsa mig gärna om fler bra quiz. Det finns en uppsjö av olika test. Men de är så många inom samma ämnesområde, att det tar en evighet att hitta sådana som håller den kvalitet som vi vill ha på våra Kahooter.

Kahoot – ett roligt spel för lärande

”Det blir mycket roligare att lära sig med Kahoot” Eftersom det blir till en tävling blir alla mycket mer fokuserade och gör sitt bästa” (Frida år 7)

”Man lär sig väldigt mycket eftersom man kommer ihåg svaren” (Jesper år 7)

KahootDetta är några elevröster ur en miniundersökning som jag gjorde i min handledningsgrupp om Kahoot ett digitalt frågespel. I Kahoot spelar och tävlar eleverna mot var-andra i flervals-quiz. Det går på tid och eleverna får poäng som visar sig på en topplista (bara de fem översta så ingen blir utpekad som sist).

Det är lätt att konstruera testen. Skaffa ett login och skapa ditt första test här. Spelet får en kod som eleverna skriver in här, sedan är det bara att spela.

Testen kan återanvändas av andra på skolan om du gör dem publika och taggar dem enligt följande: hld, Sollentuna, ämne, årskurs och lärarsignatur.

Till oss kom Kahoot med  Anita som hörde talas om det via dottern och hennes skola i Uppsala. Läxförhören i franska blev bra mycket roligare tyckte både hon och eleverna. Nu använder i princip alla lärare i år 8 verktyget. Många av oss som jobbar i 7:ans och 9:ans arbetslag sedan hittat det efter tips från elever och kollegorna i Eken.

Arbetslag Ekens bästa Kahoot-tips
”Jag använder det på alla möjliga vis. Både eleverna och jag tycker att det är jättekul.”
”Jag använder det som start på ett arbetsområde  för att kolla av elevernas kunskaper.Sedan kan man köra samma Kahoot och kolla av elevernas kunskaper efter ett arbetsområde.”
”Det är jättebra som träning inför ett provtillfälle.”
”Man kan välja diskussion istället för quiz och ge eleverna möjlighet att resonera tillsammans kring en analysfråga.”
”Eleverna kan själva göra en kahoot på ett arbetsområde. Det blir ofta väldigt bra då de tänker ur ett elevperspektiv.”
Behöver skolan verkligen fler test?
Just nu sitter våra 9:or och skriver NP i fysik och många lärare och elever  tycker nog att vi har tillräckligt med test och prov i skolan. Men det är skillnad på prov för bedömning och tester för lärande. Forskaren Veit Kubik visar i avhandlingen Effects of testing and endactment on memory att  test är effektivt och bra för inlärning.

Ett av Kubiks viktigaste resultat är att både minnestestning och motoriskt utförande av en handling ökar minnets prestation och minskar glömskan över en veckas tid.

Ett annat viktigt resultat är test gör lärandet effektivare. Man kan identifiera kunskapsluckor och satsa på att lära sig ord man inte har kommit ihåg till nästa testtillfälle. tet skapar en kunskap om den egna inlärningen och kan leda till förbättrad inlärning. Veit Kubik menar också att testning är lika kraftfullt och gynnsamt för alla, oavsett förkunskaper, intelligens eller arbetsminne. Jesper i 7:an hade alltså rätt, man kommer faktiskt ihåg svaren bättre. 🙂

Jores tips till tonårsföräldrar om nätet och dataspel

jores
Jores undervisar i Idrott och hemkunskap. Han vet också hur man håller koll på tonåringars nätvanor

På vårens föräldramöte hade arbetslag Linden Ung livsstil som tema. Vi  tog upp frågor om stress, språk och attityd, skärmtid, sociala relationer och sömn. Vi hade bl.a. letat upp eleverna på ask.fm och visade citat om vad 13-åringarna skrev till varandra, ganska chockartat för många. Föräldrarna fick sedan diskussionsfrågor att prata om Upplägget var uppskattat, men tiden räckte inte riktigt till. Jores Sinani gjorde därför en manual om hur man hittar sitt barn på nätet och om dataspel som vi i arbetslag 7 skickar ut till föräldrarna. Kanske fler är intresserade av ett liknande upplägg. På köpet får ni också en kortkurs i Google Drive, anpassad efter föräldrars kunskapsnivå.

 Hur hittar jag mitt barn på nätet?
Tipsen bygger på att du spionerar på ditt barn. Det är naturligtvis bättre att bygga en förtroendefull relation till din tonåring, där du öppet kan följa vad som händer på nätet.
 Eleverna skapar privata/dolda konton hela tiden. Så varför kan inte vi göra det också?
Med dolda/privata konton kan man följa sitt barn på olika sociala medier för att få en bättre uppsyn om vilket språk barnet använder sig av. Det fungerar lite olika beroende på vilket typ av sida/app det rör sig om men i grund och botten räcker det med ett hemligt namn.
Jag kan tänka mig att döpa ett specifikt konto till ett slumpmässigt utvalt namn och följa barnet på exempelvis Facebook mycket väl räcker för att få en bättre uppsyn.
Tänk på att det är en skillnad på att följa någon på Facebook och att vara vän med personen. Väljer man alternativet att ”följa” så behöver man inte vara vän med personen. Personen man följer kan heller inte se om man följer denne eller inte.
 
På privata hemsidor som ask.fm så kan man genom Facebook se vilka som ”gillat” en kommentar och genom dessa ”gillningar” gå in på de personernas profiler för att sedan se vad de själva har skrivit. Beroende på säkerhetsinställningarna kan det skilja sig mycket på vad man kommer åt och kan läsa men många har öppna profiler om de själva inte gått in och ändrat på det.
ask.fm kan det räcka med att söka på personens namn och efternamn för att hitta något. Får man träff på någon i exempelvis klass 9X så kommer man med stor sannolikhet se kommentarer från andra elever som går i samma klass.
Tips och råd om spel
Strategispel som Clash of clans är den typ av spel som våra ungdomar i skolan spelar mycket. Spel som har upplägg/system som liknar clash of clans är mycket beroendeframkallande då det är väldigt tävlingsinriktat och tidkrävande.
 
 
Spelet är som sagt gratis men använder sig av In-App betalningareller mikrotransaktioner. Mikrotransaktioner kan ibland röra sig om 5kr per köp vilket inte är speciellt mycket men om man slår ut det på 1 år så blir det mycket pengar. Att spendera 5 kr ger köparen en stor fördel framför alla som inte betalar, det är framför allt detta som leder till att folk väljer att betala. Problemet blir att om man en gång har betalat blir det mycket svårt att gå tillbaka och bara spela gratis igen då det tar betydligt mycket längre tid att skaffa resurser i spelen som gör att man kan komma till nästa nivå.
 
Google Drive – lathund för föräldrar 
Kan man använda drive så kommer det leda till att man kan hjälpa sina barn hemma med planering, struktur, läxor och prov. Ni kommer också få en tydligare uppsyn över elevernas matriser för att kunna följa elevernas utveckling.
Jag tänkte att det skulle vara bättre att skicka länkar till filmer som visar hur man gör istället för att jag ska försöka skriva ner allt i punktformat. Filmerna kan man titta om, spola fram och tillbaka eller helt enkelt följa med steg för steg.
Det kan vara så att dessa personer tar upp samma saker i vissa delar av filmerna. Spela då bara fram de delar ni känner att ni kan.

Hur fungerar Google Drive?

Google drive i skolan:

 

Programmering på högstadiet blir ett genusprojekt

Selection_049Var 4:e lektion ägnar sig Kalles 7:or åt att programmera på matten. Det började med att eleverna fick frågan om vad de ville och behövde lära sig. Programmering kom upp som ett förslag. Gärna, tyckte Kalle, som har haft programmering som elevens val på skolan. Men en svårighet var att koppla programmeringen till kunskapskraven i matematik. Lösningen blev att låta eleverna använda programmering som en matematisk metod. De fick t.ex.bygga ett block där datorn frågar efter ett värde. En liten katt löser ekvationen 3n+6 oavsett vilket tal den får. Det blir alltså en övning i hur algoritmer skapas.

Selection_050
Programmeringen i Scratch bygger på att eleverna skapar ett blogg med hjälp av ”byggklossar”

Eleverna måste programmera in formeln i en viss ordning för att det ska fungera. De lär sig alltså hur  formeln beräknas när de programmerar den.  Syftet är fortfarande att eleverna ska träna på metoder, men metoden är ny. Kalle får så att säga in programmeringen i kursplanen för matematik bakvägen.

Hur får vi  flickor att välja tekniska IT-utbildningar?

Pojkarna programmerar
Inga flickor valde programmering på elevens val i höstas. Det måste vi ändra på.

Egentligen är det varken möjligheten att arbeta med nya digitala verktyg eller kunskapskraven i matematik som driver Kalle att använda just den här undervisningsmetoden, utan det är främst en genusfråga. Trots lysande framtidsutsikter väljer unga kvinnor fortfarande bort utbildningar med IT och teknik på våra universitet. Det innebär i sin tur att de exkluderas både från en digital kompetens och en viktig arbetsmarknad. Hur ändrar vi på detta? Ett sätt kan ju vara att ge både flickor och pojkar bättre förutsättningar genom att  lära dem grunderna för programmering i skolan. Och den undervisningen behöver vara obligatorisk menar Kalle. När han hade programmering som elevens val i höstas anmälde sig 19 pojkar men inga flickor till kursen. Måns Jonasson som driver kurser i programmering för barn på .SE är inne på samma spår. Han viker helt enkelt hälften av platserna till flickor. Det tar mycket längre tid att fylla platserna, men det är det värt.

 

 

 

 

 

 

 

Webbstjärnan 2015 på hld

Skoltävlingen Webbstjärnan, som utser Sveriges bästa webbplatser, är inne på upploppet. Den spännande gallringsprocessen pågår fram till mitten av april och sedan följer final och prisutdelning. Helenlundsskolan har haft tävlingsbidrag varje år sedan 2010 och det är alltid spännande att se hur det går.

I år representeras skolan av flera fina bidrag från högstadiet. I år 7 tävlar litteraturbloggarna: Annikas kometer, Annikas stjärnorBumbibjörnarna, och Gullungarna. Dessutom tävlar 7C och 7B med bloggen, Historien skrivs nu!, där eleverna resonerar om vad framtidens historia kommer att innehålla.

År 9 har representeras av tre litteraturbloggar dels, Annikas demoner och Annikas änglar och dels Carinas änglar, en fin bokblogg som utgår från Romanen No och jag av Delphine de Vigan. som handlar om en ung uteliggare i Paris. Carina låter eleverna tolka och koppla möta Karin Boyes diktning till No och jag.

Har vi någon chans då? Nja, både Annika och jag toppar visserligen våra tävlingsbidrag med elevfilmer nu på slutet, men konkurrensen är mördande i genren klassbloggar i ämnet svenska. Carinas bidrag ryker dessvärre om hon inte kompletterar sin omsida nu på en gång :).