Hur identifierar man särbegåvade tonåringar?

Mona Liljedahl
Mona Liljedal, speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka har utvecklat en metod för att identifiera särbegåvade tonåringar.

Sollentuna kommun har upprättat en handlingsplan för särbegåvade barn. Under våren 2015 startade kommunen också en verksamhet för särbegåvade barn i matematik. Pizzaklubben håller till på Edsbergsskolan. I samband med detta  uppmanades vi att identifiera särbegåvade elever i våra arbetslag. Det var inte så lätt visade det sig. I år 7 har vi nu en elev som går på Pizzaklubben, men i det fallet var det föräldrarna som anmälde honom.

Mona Liljedahl speciallärare på MediaGymnasiet i Nacka menar dock att det är otroligt viktigt att vi hittar dessa elever. Bristen på stimulans gör att de ofta drabbas av depressioner och de är också överrepresenterade bland hemmasittarna.

Mona Liljedal använder en metod som kallas skolannamnes för att identifiera de särbegåvade barn . Den utgår från en kvalitativ identifiering som bygger på en noggrann dialog med eleven om dennes skolhistorik.

Liljedal skriver att skolanamnesen bör baseras på ett förtroendefullt samtal och räknar också upp frågeområden som kan vara bra att utgå ifrån. Före skolstart,  eftersom särbegåvade barn ofta lär sig  att skriva och läsa innan skolstart. Intressen, Dessa barn är också mer intresserade av intellektuella och inte sällan kreativa aktiviteter än andra barn.  Relationen till lärare, särbegåvade barn och unga ifrågasätter ofta auktoriteter, såsom lärare. Relationen till klasskamrater är ofta ansträngd för särbegåvade elever. Inte sällan blir särbegåvade utsatta för mobbning och utfrysning, men kan också välja att själva mobba eller dra sig undan.  Känsloliv, särbegåvade är ofta överdrivet känsliga och kan ha en bakgrund av nattskräck, mardrömmar, mörkrädsla, av att gå i sömnen och/eller kissa i sängen. De är perfektionister som är mycket självkritiska och har svårt för misslyckanden.Likaså är de högkänsliga och lättsårade med stark empatisk förmåga. Kunskapsutveckling, många särbegåvade tonåringar har ”gett upp” under någon punkt i skolgången. De upplever ofta skolan som ett hinder för kunskap och har lättare för komplexitet. Annorlundahet, Särbegåvade har nästan alltid en utpräglad känsla av att vara annorlunda och att inte passa in. Ångest och sömn, många särbegåvade debuterar i depressioner redan tidigt i puberteten och får olika ångestrelaterade beteenden, såsom ätstörningar, social fobi och tvång. Detta leder inte sällan till sömnsvårigheter av olika grad. Självbild, särbegåvade personer tenderar att ha en självanalytisk förmåga och att se mer komplext på sig själva och omvärlden. I artikeln finns en bilaga med ett komplett frågeformulär.

Läs hela Mona Liljedals intressanta artikel här

Intervjun med Mona i skolporten hittar du här.

Ansa Messner och Ingrid Wissting, lärare på mellanstadiet i Nacka kommun, har skrivit utvecklingsartikeln Olika – Men lika inför lagen. De menar att särbegåvade barn måste få utmaningar i skolan. Läs om deras arbete och artikeln här

Kommunen har isamarbete med några andra kommuner upprättat en handlingsplan för särbegåvade elever. Den kan du läsa här.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s