Det hänger på språket inte könet

Nathaniel Derwinger och Isabella Grybe leder Sveriges bästa skitskola
Nathaniel Derwinger och Isabella Grybe leder Sveriges bästa skitskola.

Vi diskuterar genus i cheap cialis online arbetslagen just nu. Vi har ju fått ett kommungemensamt mål att höja pojkarnas resultat utan att begränsa flickornas. Vår diskussion hamnade i frågan om det verkligen är bra att kategorisera våra ungdomar efter kön. Upprätthåller vi inte bara en dikotomi som är motsatsen till till den inkludering vi eftersträvar? Men under alla omständigheter behöver vi veta mer om varför pojkar har sämre resultat än flickor. Vad beror det på?

Ett svar får vi i säsongens första avsnitt av Världens bästa skitskola, där besöker man nämligen en skola som inte har någon skillnad mellan pojkar och flickors resultat.

I Kungälvs kommun har man utvecklat en modell, med målet att alla elever ska kunna läsa med god förståelse. Det språkutvecklande arbetssättet genomsyrar undervisningen i alla ämnen F-6. Det började som ett ämnesdidaktiskt utvecklingsprojekt inom ramen för Nationellt centrum för läs- skriv- och språkutveckling.(NCS) Resultaten förbättrades och skillnader mellan pojkar och flickor försvann. Men enligt TV-programmet verkar de inte ha sett att deras fokus på läsning också påverkar pojkar och flickors resultat. Skolverket har dock uppmärksammat Sandbackaskolans arbete i en artikel som du kan läsa här.

Det är en viktig insikt som Sandbackaskolan ger oss. Det är den skriftspråkliga kompetensen som avgör om du lyckas i skolan, inte vilket kön du har.

Toppen, då är det alltså bara att se till att alla elever erbjuds en undervisning som tillåter dem att utveckla den literacy som skolan kräver. Tyvärr är det inte så enkelt. Kruxet är att en massa pojkar därute inte verkar vilja lära sig, i synnerhet inte på högstadiet. Professor Gunilla Molloy har skrivit flera böcker och artiklar om pojkars motståndsstrategier och om hur man övervinner dem (Wikipedias presentation av Gunilla Molloy är ofullständig. Här är en bättre). När pojkar läser och skriver är ett exempel. Här är också en intervju med Gunilla om pojkars läsning i DN. Nästa fråga blir då hur får vi pojkar att vilja läsa och skriva i skolan?

Själv har jag, inspirerad av Gunilla, drivit 3 lokala pedagogiska utvecklingsprojekt med fokus både på hur man får pojkar att komma ikapp med skriftspråket och på hur man minskar deras motstånd. Carina Wieslander och Marie Olsson har också drivit ett intressant läsprojekt med elever som riskerade att inte nå målen i SO och svenska. Deras resultat ligger till grund för Carinas framgångsrika arbete med läsgrupper på högstadiet  Leta efter rapporterna här. Men mycket återstår att göra. I nästa inlägg tänker jag skriva lite om vilka teorier som kan förklara pojkarnas beteende. De vore roligt om ni ville dela med er av tips och ideer om hur vi skapar trygga klassrum där pojkar och flickor deltar på samma villkor.

Här finns dessutom en bra kunskapsöversikt som utgångspunkt för er som vill starta diskussioner om genus i arbetslaget. Nationella sekretariatet för genusforskning.

 

 

 

 

Annonser